Artiklar
Denna text är skriven av Emelie Lekebjer, projektledare på SNS och medlem i fackförbundet
Akavia, som en del av 2025 årsupplaga av Försvars- och säkerhetsakademin (FOSA).
Texten är skriven av författaren i egenskap av privatperson och har ingen koppling till SNS.
SNS som organisation tar inte ställning i policyfrågor. Alla åsikter och perspektiv är författarens egna.
FOSA är en unik och exklusiv spetsutbildning för unga engagerade inom Folk och Försvars
medlemsorganisationer. Deltagarna utgör en viktig del av Sveriges nutida och framtida
säkerhetspolitiska fält.
”Det finns två uppenbara hot som formar våra vägval för svensk säkerhet och frihet. Det ena är kriget. Det andra är kriminaliteten[1]”. Citatet är från statsminister Ulf Kristersson i förordet till den nationella säkerhetsstrategin. I strategin betonas vikten av uppbyggnaden av totalförsvaret, Sveriges integration i Nato och den systemhotande brottsligheten. Riktningen för regeringens prioriteringar är tydliga och det saknas varken resurser eller politiska förslag. Totalförsvaret får nu och på fem års sikt den mest kraftfulla förstärkningen sedan kalla kriget och försvarsutgifterna ska 2030 motsvara omkring 3,5 procent av BNP[2]. Den andra delen i strategin handlar om kriminalitet. Skjutningarna ska stoppas och den kriminella ekonomin strypas[3]. För att förebygga och bekämpa brottsligheten ska sekretesshinder rivas, brottsvinster återtas och bolag inte längre kunna användas som brottsverktyg. En ny myndighet med uppdrag att stoppa felaktiga utbetalningar har inrättats[4]. Kommunerna har fått ett utökat lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete[5].
Regeringen prioriterar två stora samhällsutmaningar som hotar samhällets funktionssätt och i yttersta fall demokratin. I all politisk handlingskraft och krav på leverans från samhällets aktörer inom offentlig och privat sektor uppstår frågan om vem som ser till helheten och långsiktigheten. De enorma satsningar som sker nu kommer finnas med samhället i decennier framöver. Givet samhällets begränsade resurser krävs hårda prioriteringar, allt åt alla kommer inte fungera. Hur kan beslutsfattare veta att satsningarna som sker nu är samhällsekonomiskt effektiva? I den här texten påminns läsaren dels om att inte ignorera växande problem för att i stället bara fokusera på akuta problem här och nu, dels om vikten av utvärderingar för att kunna avgöra vilka satsningar som faktiskt fungerar.
“One of the problems of government is to separate the urgent from the important and make sure you’re dealing with the important and don’t let the urgent drive out the important. In addition to the urgent and the important, you try to keep your eye on the long-term trend lines because what is neither urgent nor important today might become one or the other by next year or the year after. And that’s a whole different set of skills that is required.” Henry Kissinger och Hillary Clinton i gemensam intervju, Newsweek, 2009[6]
Det råder ingen tvekan om att olika beslutsfattare i samhället hanterar det akuta, the urgent, och det viktiga, the important. År av nedrustning inom det militära och total nedläggning av det civila försvaret ska återuppbyggas respektive startas upp från grunden. Men den tredje viktiga egenskapen, vikten av att se det långsiktiga, the long-term trend lines, saknas ofta. Som någon på Försvarsmaktens Högkvarter uttryckte det, innan agerande och leverans krävs en ordentlig analys. Vi har inte råd att ha alltför bråttom[7].
Det andra fokusområdet i den nationella säkerhetsstrategin handlar om systemhotande brottslighet. Den kriminella ekonomin omsätter årligen mellan 100–150 miljarder[8]. Felaktiga utbetalningar från välfärdssektorn beräknas uppgå till minst 14,6 miljarder per år[9]. Antal skjutningar sticker ut i europeisk jämförelse och även om antalet gått ned de senaste åren låg skjutningarna 2024 fortfarande på höga 296[10]. I januari i år skedde 33 detonationer och sprängningar i Sverige[11]. Unga rekryteras in i gäng och utnyttjas av äldre kriminella. Forskare och tjänstemän hade under lång tid innan våldsutvecklingen blev akut varnat för växande problem. För att nämna några exempel: Polismästaren Carin Götblad har outtröttligt genom åren upprepat sitt budskap om att se och stötta alla de pojkar som riskerar att hamna i kriminalitet[12], Lise Tamm, före detta chefsåklagare och nu generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, såg och varnade tidigt för framväxten av parallella rättssystem. Den tidigare chefsåklagaren var inte rädd för att tala klarspråk, bland annat när hon i en intervju jämförde ett utsatt område med en krigszon[13]. Ytterligare ett exempel är forskaren Carina Gunnarson. Docenten i statsvetenskap, verksam vid FOI, har bland annat forskat om hur maffian etablerar sig i Sverige och om infiltration av stat och kommun[14]. Fenomen som pågått under ytan men inte uppmärksammats i ett tidigt skede och därmed fått utrymme att etablera sig i det svenska samhället. Dessa är bara några exempel på forskare och tjänstemän som uppmärksammat det som beslutsfattare ignorerat, prioriterat ned eller inte velat eller haft förmåga att hantera. Personer som försökt upplysa och få dagens makthavare att lyssna, få dem att se de långa linjerna och vilka problem som väntar om de inte hanteras på ett tidigt stadie. De har försökt motverka den politiska kortsiktigheten och betona vikten av utvärderingar, forskning och uppföljning när satsningar på det kriminalpolitiska området väl genomförs.
Hur ser det ut med utvärderingar på det här av regeringen prioriterade området? Kriminologiprofessorn och polisen Amir Rostami beskriver Sveriges arbete mot organiserad brottslighet ”som att försöka styra ett fartyg i mörkret, utan navigeringssystem och hoppas på att nå fram till destinationen[15]”. Han menar att samhället utan ordentliga utvärderingar kommer att upprepa samma misstag om igen och att vi då rör oss rakt mot katastrofen. Vikten av evidensbaserade metoder och utvärderingar på det kriminalpolitiska området är ett budskap han återkommit till genom åren[16]. Det pågår intressanta initiativ, ett lovvärt exempel är Sverige mot organiserad brottslighet, SMOB[17], som ska förbättra kapaciteten hos och öka samarbetet mellan myndigheter, forskare, näringsliv och fackförbund. Partnerskapet sträcker sig över partigränser och har en längre tidshorisont än nästa val. Kriminologi ska inrättas som huvudämne vid Södertörns högskola och under hösten 2025 ges den första kursen om organiserad brottslighet och kriminell ekonomi. Det ska även genomföras utbildningar på handläggarnivå hos de berörda myndigheterna. SMOB är ett gott exempel på tvärsektoriell samverkan som ger möjligheter till resultat och uppföljning oavsett regeringskonstellation.
Varför dessa exempel från arbetet mot brottslighet när upprustningen av Sverige diskuteras? Nu finns en chans att undvika samma misstag och den senfärdighet som präglat arbetet med den inre säkerheten. Det råder konsensus i samhället om att den systemhotande brottsligheten kräver krafttag. Insikten om att se de långa linjerna verkar ha landat. Upprustningen av totalförsvaret innebär en möjlighet att göra saker på ett bättre sätt framöver. Hur kan en tankeram för prioriteringar när hela samhället ska rustas upp se ut? Nationalekonomen Lars Hultkrantz, som tillsammans med en forskargrupp tar sig an frågan om hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap kan skapas och upprätthållas, skriver en rapport som ges ut vid SNS under våren 2026. Rapporten publiceras lagom till att valrörelsen startar och professorn i nationalekonomi menar att forskargruppen kommer ge politiker och andra viktiga samhällsaktörer några råd på vägen[18]. Förhoppningsvis får forskarnas slutsatser och råd den uppmärksamhet de förtjänar.
Hur ska alla satsningar på det här området följas upp och utvärderas? En ny myndighet för totalförsvarsanalys[19] (MTFA) ska följa skattemiljarderna som satsas på totalförsvaret och Riksrevisionen har utvärderat uppbyggnaden av det civila försvaret[20]. När det gäller försörjningsberedskap, en del av det tredje området i säkerhetsstrategin, är den särskilde utredaren Pär Malmbergs utredning om näringslivets försörjningsberedskap[21] värd att uppmärksammas. En annan viktig aktör är Charlotte Petri Gornitzka, tidigare generaldirektör för MSB och numera landshövding på Gotland. Hennes pågående uppdrag som nationell rådgivare till regeringen handlar om samverkan mellan offentliga och privata aktörer i totalförsvaret[22]. Utredaren och den nationella rådgivaren behövs för att samla ihop all kunskap i den uppsjö av viktiga statliga offentliga utredningar som initierats och redovisats, vilket ger regeringen underlag och möjlighet att ta ett helhetsgrepp om frågorna.
Satsningarna på den organiserade och systemhotande brottsligheten och upprustningen av Sverige är för viktiga för att inte utvärderas. Beslutsfattare får inte heller glömma bort att hålla ett öga på begynnande kriser som kan bli akuta inom några år. Aktörerna inom den organiserade brottsligheten rör sig dit pengar finns att tjäna och nu satsas historiskt höga summor på upprustningen. Det kan finnas skäl att undersöka risker för hur brottsligheten kan försvåra den pågående upprustningen, bland annat genom att titta närmare på offentliga upphandlingar.
För att sammanfatta. Det gynnar inte samhället att beslutsfattare fastnar i kortsiktighet och tunnelseende, vare sig när det gäller systemhotande brottslighet eller i återuppbyggandet av totalförsvaret. När akuta kriser ska hanteras är det få beslutsfattare som har tid att prioritera det som kan bli landets största problem på sikt. Och få har över huvud taget tid att tänka på att rigga för ordentlig uppföljning. Det får forskare och andra göra senare efter bästa förmåga. Långsiktigheten sträcker sig alltför ofta bara fram till nästa val. Det tankesättet gynnar inte samhället inför nästa kris. Kommer beslutsfattare om fem, tio eller tjugo år med säkerhet kunna säga att de satsade samhällets begränsade resurser på rätt åtgärder? Att de hade förmågan att hålla de långa linjerna i huvudet, göra analyser utifrån den vid tillfället bästa tillgängliga kunskapen och att de gav myndigheter och forskare i uppdrag att följa och utvärdera de enorma satsningarna?
För att inte om och om igen hamna i en situation när beslutsfattare uttrycker saker som att ”vi såg det inte komma” eller ”vi har varit naiva” behöver politiker och andra centrala beslutsfattare i samhället adressera potentiella och kommande problem som i nuläget kan te sig små men som i framtiden riskerar att bli de mest samhällshotande. Den här texten avslutas med en uppmaning till framtidens ledare inom politik, näringsliv, offentlig och ideell sektor som bryr sig om inre och yttre säkerhet: Glöm i ert brinnande och inspirerande engagemang för att försvara vårt land, vår demokrati och vårt samhälles funktionssätt inte bort vikten av forskning och utvärderingar. Gör en ordentlig analys innan ni agerar, motstå frestelsen att i en akut kris visa handlingskraft för att vinna röster, politiska poänger eller ökade anslag när det strider mot den beprövade erfarenheten och forskningen. Tappa inte bort långsiktigheten och blicken på de potentiella framtida kriserna när era dagar och agendor fylls av hanteringen av det akuta. Få inte tunnelseende. Glöm inte bort att utvärdera.
Emelie Lekebjer
Källförteckning:
[1] https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2024/07/skr.-202324163, s. 3
[2] Pressträff om det svenska försvaret 26 mars 2025, https://www.youtube.com/watch?v=uIHOyzNdX2s&t=1s
[3] https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationell-strategi-mot-organiserad-brottslighet/
[4] https://ubm.se/om-oss
[5] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2023196-om-kommuners-ansvar-for_sfs-2023-196/
[6] FOSA 21 februari 2025, från diskussionsunderlag och presentation av tjänsteman från Regeringskansliet.
[7] FOSA under våren 2025, besök vid Försvarsmaktens högkvarter.
[8] https://polisen.se/aktuellt/nyheter/stockholm/2024/september/kriminell-ekonomi-beskrivs-i-ny-rapport-fran-region-stockholm/
[9] https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/09/sou-202352/, s. 24
[10] https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/januari/antalet-skjutningar-fortsatter-att-minska/, https://bra.se/rapporter/arkiv/2021-05-26-dodligt-skjutvapenvald-i-sverige-och-andra-europeiska-lander#h-Sammanfattning
[11] https://www.sverigesradio.se/artikel/tidslinje-sprangningar-och-detonationer-januari-2025
[12] https://www.sverigesradio.se/artikel/3497985, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/APVGzx/carin-gotblad-larmade-2010-om-valdsutvecklingen, https://www.sverigesradio.se/avsnitt/polismastaren-gangbrottsligheten-kan-inte-besegras-bara-tryckas-tillbaka
[13] https://www.sverigesradio.se/artikel/6835575, https://kvartal.se/artiklar/fredagsintervjun-lise-tamm/, https://www.sverigesradio.se/avsnitt/lise-tamm-frisprakig-chefsaklagare-mot-gangvaldet-sondagsintervjun
[14] https://www.sns.se/artiklar/carina-gunnarson-sns-rapporten-fungerar-som-en-checklista-for-kommuner-i-kampen-mot-organiserad-brottslighet/, https://www.sns.se/artiklar/den-sarbara-staten-en-forskningsoversikt-om-hur-organiserad-brottslighet-paverkar-stat-och-kommun/
[15] https://www.akaviaaspekt.se/yrke/jurist/professor-amir-rostami-om-hur-samverkan-kan-stoppa-brottsligheten/ https://www.sverigesradio.se/avsnitt/amir-rostami-sommarpratare-2024
[16] https://www.sns.se/artiklar/sa-kan-vi-forebygga-den-organiserade-brottsligheten/, https://www.sns.se/artiklar/hur-kan-vi-tillsammans-minska-brottsligheten-2/, https://www.sns.se/artiklar/konferens-om-organiserad-brottslighet-och-den-kriminella-ekonomin-2/
[17] https://www.sh.se/institutioner–amnen/institutionen-for-polisiart-arbete/smob
[18] https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/sakerhet-och-beredskap/forskare-ska-hitta-recept-for-effektiv-beredskap/
[19] https://www.altinget.se/sakerhet/artikel/uppdrag-folja-skattemiljarderna-till-totalforsvaret
[20] https://www.riksrevisionen.se/5.6eaa8f7f19545e0c62238bfc.html
[21] N2022:08 Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap
[22] Fö 2024:02: Nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret
