I samband med de pågående försvarsförhandlingarna har Folk och Försvar erbjudit alla partier som är representerade i Försvarsberedningen att skriva varsin artikel med sina perspektiv på de pågående samtalen och deras syn på framtidens försvar. I den här artikeln skriver Hanna Gunnarsson från Vänsterpartiet om sina tankar om nästa försvarsbeslut.
Vi ser idag en ganska stor samstämmighet mellan de politiska partierna om det svenska försvaret. Från vänstern har vi de senaste åren sett nya behov inom det militära försvaret och har framför allt i och med värnpliktens återinförande kunnat se flera positiva förändringar inom Försvarsmakten. Från högern upplever jag en större förståelse för att säkerhet inte bara byggs med militära medel utan att även civila hot, som klimatförändringar, måste mötas och hanteras.
Det finns många och stora behov inom det militära försvaret. Vänsterpartiet står i huvudsak bakom de två senaste rapporterna från Försvarsberedningen, Värnkraft och Motståndskraft. Vi delar synen på att försvaret, och inte minst det civila försvaret, behöver stärkas. Däremot har vi varit mycket kritiska mot den omvärldsanalys som Försvarsberedningen gjort och vi är såklart också starka motståndare till ett svenskt NATO-närmande och det militära samarbetet inom EU. Vi ska ha ett militärt alliansfritt försvar och en svensk försvarsmakt som grundar sig på värnplikt och folkförankring, som kan ge bra stöd till samhället vid civila kriser och med välutbildade soldater som kan lösa sina uppgifter på bästa möjliga sätt. Som politiker måste vi lita på professionen och ge försvarsmakten rätt att planera och prioritera i sin verksamhet utan politisk detaljstyrning.
Vi lever in en mer sårbar värld, det blir mer och mer uppenbart för oss alla. Det blev inte fred i världen efter murens fall, extremism, politisk instabilitet och negativ populism ökar i världen. Länder på vår egen kontinent går i en odemokratisk riktning och gör inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. Utvecklingen i världen går på många sätt åt fel håll.
Behovet att bredda perspektivet på mänsklig säkerhet har sällan känts mer nödvändigt än just nu, när vi befinner oss mitt i den största krisen vi upplevt i modern tid. Vi upplever alla hur våra liv har förändrats och andra saker än tidigare känns viktigt i livet. Pandemin har ställt hela vårt samhälle på kant och vi har insett hur sårbara vi är. Det har gett oss en förståelse för vilka delar av samhället som vi måste fortsätta bygga upp och satsa på.
Klimatförändringarna är ett allvarligt hot mot landets och invånarnas säkerhet. Bränder och översvämningar riskerar både människors liv och egendom samt samhällets funktionalitet, och vi vet att vi kommer få se fler liknande naturkatastrofer framöver. Klimatförändringar och konkurrens om naturresurser är några av grundorsakerna till krig och konflikter. Att motverka klimatförändringarna är därför att arbeta för en fredligare och säkrare värld, men också för ett mer robust samhälle här hemma.
Allmänhetens kunskaper om krisberedskap måste öka. När den här krisen är över är det viktigt att vi inte glömmer bort hur vi hanterar sårbarhet utan fortsätter stärka vår egen och samhällets motståndskraft. Det civila försvaret innefattar ju hela samhällets möjlighet att stå emot kriser och sedan kunna återhämta sig så snabbt som möjligt. Här får vi inte glömma civilsamhället, de religiösa samfunden och kultursektorns möjlighet att bidra till både reflektion och glädje för att glömma tunga stunder. Det är såklart otroligt viktigt att Sveriges civila försvar förstärks framöver och att vi bygger vidare på de erfarenheter som denna och de senaste årens kriser katastrofer har gett.
Folkförankring är det viktigaste ledordet för försvarspolitiken. Försvars- och säkerhetspolitiken kan inte bara handla om ett eventuellt väpnat hot utan måste grundas i de hot som befolkningen upplever här och nu. Folkförankring innebär också att en stor bredd ur befolkningen ska vara engagerade i både det militära och det civila försvaret, genom bland annat hemvärnet, Röda Korset och de frivilliga försvarsorganisationerna. Vi vet att dessa organisationerna gör enorma insatser för samhället och de behöver säkras långsiktigt ekonomiskt stöd så vi kan möjliggöra för fler att delta och bidra. Vi vet också att människor vill och kan hjälpa till och att solidariteten är stor i vårt samhälle.
Vid en allvarlig kris behöver vi varandra. Vi ser just nu sammanhållning och solidaritet, istället för konkurrens och fokus på eget ansvar för varje individ. Genom att bygga ett samhälle med en stark gemensam välfärd och där vi alla är delaktiga får vi ett samhälle som är bättre rustat att stå emot kriser, påverkansförsök och till och med antagonistiska hot.
Den krisen vi är mitt uppe i nu har förvärrats av att vi har alldeles för stora brister i välfärden. Dåliga arbetsvillkor med timanställningar och brist på vidareutbildning ger stora problem för både individen och samhället i stort. Att hålla igång och vid behov utöka sjukvård, äldreomsorg och förskola kräver såklart ekonomiska resurser, förberedelser, samarbete och kunskapshöjning. Verksamheter där personalen redan när det är lugnt i samhället går på knäna, är överarbetade och underbemannade har såklart svårt att utöka när det blir kris. Vi måste ha en fullt finansierad sjukvård och äldreomsorg framöver, där personalen har högre löner, bra arbetsvillkor och tid för vidareutbildning. Till detta kommer växande problem med privatiseringar och utförsäljningar av samhällsviktig verksamhet. Välfärden är samhällets bottenplatta och beredskapen blir bättre om vi äger, driver och planerar verksamheten tillsammans, genom stat, kommun eller regionerna. Vi behöver återta samhällsviktiga verksamheter, framförallt inom välfärden, i offentlig regi.
Även om de politiska partierna har en ganska stor samstämmighet idag i den övergripande synen på totalförsvaret ser vi en stor skillnad: Pengarna. Politik handlar om att prioritera hur skattepengarna ska fördelas och där gör de politiska partierna olika prioriteringar utifrån sina olika ideologier. Vänsterpartiet kommer alltid prioritera välfärden, goda arbetsvillkor med rimliga löner och ett seriöst arbete för att stoppa klimatförändringarna. Det är så vi menar att vi bygger ett säkert, tryggt och robust samhälle för alla.
Hanna Gunnarsson
Riksdagsledamot (V)