Foto: Royal Navy
Artiklar

Publicerat: 2021-10-11

Perspektiv på ubåtars strategiska betydelse

Lars Wedin skriver i den här artikeln om ubåtars strategiska betydelse i den moderna operationsmiljön.

Varför är ubåtar så viktiga?

Det stora slagsmålet kring det australiska ubåtsprojektet demonstrerar vilken viktig strategisk roll som ubåtar har i dagens och morgondagens värld. Varför är det så?

Till en början med är havet rent generellt allt viktigare ekonomiskt, politiskt och strategiskt. Globalisering är lika med maritimisering brukar man säga. Havet täcker jorden till 70%, 80% av jordens befolkning bor nära havet, 90% av allt gods fraktas sjövägen och 99% av all datainformation går i fiberkablar på havsbotten.

Ubåtens fördelar

Ubåten uppträder dolt med stor uthållighet. Särskilt i Östersjön är det mycket svårt att hitta en ubåt på grund av det skiktade vattnet. En konventionell ubåt med luftoberoende maskineri som de svenska har en uthållighet om några veckor; en atomdriven ubåt flera månader. Den senare har också mycket hög fart. Ubåten har mycket bra sensorer i undervattensdomänen. Den kan bära stor vapenlast (minor, torpeder, sjömåls- och kryssningsrobotar). 

Ubåtens nackdelar

Ubåten är komplicerad att bygga och relativt dyr. Förseningarna och fördyrningarna i det svenska ubåtsprojektet (A26) beror just på tappad kompetens beroende på att politikerna försummat att förnya ubåtsflottan – vi har inte sjösatt en ny ubåt sedan 1996. En ubåt kräver en mycket kompetent besättning – och det är inte alla som vill vara under vattnet i veckor utan förbindelse med nära och kära iland.

Ubåtens roll i de fem strategiska uppgifterna

En marin har generellt fem olika uppgifter över hela konfliktskalan från fred till krig: (1) Veta/förutse: Genom inhämtning av information och kunskapsuppbyggnad om den omgivande miljön kan marinen förutse en motståndares vilja och verksamhet; (2) Förebygga: Genom att närvara till sjöss och upprätthålla god ordning påvisas viljan att försvara egna intressen och förebygga kriser, samt att knyta kontakter med partners; (3) Avhålla: Genom en trovärdig sjömilitär beredskap och förmåga att när så krävs använda våld och avskräcka en potentiell motståndare från att starta ett väpnat angrepp; (4) Skydda: Genom den höga rörligheten, de effektiva sensorerna och de långräckviddiga vapensystemen kan en marin skydda handelstrafik, fiske och viktig kustnära infrastruktur; (5) Ingripa: Slutligen kan marinstridskrafter med våld ingripa mot överträdelser av olika slag eller möta en motståndare till sjöss, i luften och på land.

Nedan diskuteras ubåtens styrkor och svagheter i de olika uppgifterna.

Veta/förutse

Inget annat system har så långa sensorräckvidder mot mål under vattnet. Detta gäller särskilt i Östersjöns skiktade vatten där en ubåt rätt placerad kan kartlägga i princip alla fartygsrörelser på ytan. Ubåten kan också signalspana men det innebär lite större röjningsrisk eftersom det kräver att man har en mast ovanför ytan.

Ubåten är det enda system som, med hjälp av obemannade farkoster och/eller dykare, kan övervaka havsbotten med dess gas- och oljeledningar, elkablar och fiberkablar samt undervattensdomänen i övrigt. Den kan, med rätt utrustning, avlyssna fiberkablar och kan nog injicera skadlig kod (malware) i dessa.

Ubåten kan dock inte spana mot luftmål.

Förebygga

Eftersom ubåtens främsta egenskap är att den är dold passar den inte för uppgifter som bygger på synlig närvaro: marin diplomati (örlogsbesök, gemensamma övningar med mera) eller för att säkra territoriell integritet.

Avhålla

De atomdrivna ubåtarna med strategiska ballistiska robotar bildar kärnvapenstaternas andraslagsförmåga. Eftersom de i princip inte kan slås ut kan ingen vinna ett kärnvapenkrig med ett första slag. Därigenom är dessa ubåtar en garant för avskräckningens stabilitet.

Ubåten, vare sig den är konventionellt driven eller atomdriven, kan uppträda dolt länge i ett område. Detta innebär en osäkerhet för motståndaren som inte kan veta om och i så fall var en ubåt finns. Han måste alltså alltid ta hänsyn till att det kan förekomma ubåtar. Exempelvis, när ett ryskt örlogsfartyg löper ut från Kaliningrad måste det ta in den eventuella förekomsten av ubåt i sin taktiska ekvation.

Ubåtens vapensystem – torped, sjörobot, mina – gör att den är en farlig motståndare för alla andra fartyg.

Skydda

Operativt är ubåten en väsentlig, kanske den väsentligaste, delen i det som förr beskrevs som invasionsförsvar men i dag kallas Sea Denial eller A2/AD (Anti-Access/Area Denial). Den kan förhindra att motståndaren skaffar sig kontroll över havet. 

Ubåten är en viktig del av en sjöstyrka eftersom den är den effektivaste ubåtsjägaren. Den har också synnerligen god förmåga att bekämpa mål på ytan. 

Ubåten kan inte luftförsvara vare sig ett skyddsföremål eller ett område; härför krävs övervattensfartyg.

Ubåten är knappast lämpad för antipirat- eller terroristoperationer eller andra uppgifter där det krävs kommunikation med hotet samt graderad vapeninsats.

Anfalla

Ubåten har mycket god förmåga att anfalla mål under ytan, på ytan och på land. Den första kryssningsroboten som nådde Kabul 2001 kom från en ubåt i Indiska Oceanen. 

Ubåten kan dolt sätta in specialförband i ett kustområde samt fälla minor.

Framåtblick

Nedanstående är ett citat ur en artikel i Tidskrift i Sjöväsendet nr 4, 2021:

(År 2030) Ubåten HMS Blekinge ligger framskjutet och spanar. Hon ligger tyst på botten men har en spaningsdrönare som undersöker de ryska sensorer som finns på de numera oanvända gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Man tappar dem regelbundet på information. Spaningsdrönaren kan också kartera kust eller skärgård inför landsättning av dykare och spana ut minor och sensorkedjor. Blekinge har också en skyddsdrönare (UUV) som närskydd. Ubåten följs av en X-UUV, en obemannad, delvis autonom ubåt som följer med som ”wingman” under ett företag. Dess uppgift är att på nära och på stora avstånd från ubåten, utrustad med högupplösta sonarer och optroniska/ESM master, utföra framskjuten spaning med ytnära uppträdande och/eller i en bottenkarterande/sökande funktion.  Den reläar information direkt till land och till Blekinge och den ges nya uppgifter efterhand från henne. Skyddsdrönaren skapar också en skenmålseffekt och ökar därigenom osäkerheten för fienden. 

Plötsligt larmar stridsledningssystemet. Ubåten har upptäckt den ryska fjärrspaningen med minutläggningsförmåga, som är obemannade smyganpassade plattformar, och två luftvärnsfregatter som ska skydda fjärrspaningen. Ubåten och korvetterna samordnar lägesbilden och därefter anfaller korvetterna luftvärnsfregatterna genom att skjuta sjömålsrobot. Den ena fregatten slås ut medan den andra fregatten framgångsrikt försvarar sig. Eftersom striden är samordnad med ubåten, kan denna sänka den återstående fregatten med torped (vilket underlättas eftersom den har ökat farten och är fokuserade på luftstrid). Fiendens obemannade plattformar slås ut med flygstridskrafter (JAS 39 med laserstyrd bomb, helikopter med tung kulspruta).

Avslutande kommentar

I denna korta artikel har jag försökt visa vilka egenskaper ubåtar har rent principiellt samt dessutom hur svenska ubåtar bör kunna integreras i det marina försvaret mot 2030. 

Svensk försvarsplanering lägger idag ingen större vikt vid varken Artificiell Intelligens (AI) eller autonoma obemannade farkoster. Här krävs ett omtänk eftersom utvecklingen är så snabb. Dessutom är dessa teknologier så kallade force multipliers – dvs de gör att de bemannade systemen kan få mycket större effekt för en relativt bemannade system låg kostnad. 

Kommendör (PA) Lars Wedin är ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet, Kungl. Krigsvetenskapsakademien samt associerad ledamot av Académie de marine (Paris)

Dela

Relaterat material