NATO Public Forum 2025 präglades av skärpta krav på medlemsländerna, ett minskat fokus på Ukraina och en tydlig vilja att visa handlingskraft inför USA:s nya president Donald Trump. Men den kanske största utmaningen ligger bortom siffror och försvarsbudgetar – nämligen att folkförankra.

Detta är en reflekterande text från NATO Public Forum – en tvådagarskonferens som hölls parallellt med Nato-toppmötet i Haag. Forumet syftar till att skapa diskussion om säkerhetspolitiska frågor och främja utbytet mellan beslutsfattare, det civila samhället och framväxande ledare.

En ny geopolitisk verklighet

Sedan förra årets Nato-toppmöte har mycket hänt både i omvärlden, och inte minst för Natos allierade. Donald Trump har åter valts till USA:s president och hans första månader på ämbetet har inneburit flera omdaningar i förtroendet till USA som partner och allierad i Nato.

Inför årets toppmöte stod flera frågor i centrum: Skulle medlemsländerna enas om ett nytt procentmål för försvarsutgifter? Hur ska i sin tur försvarsindustrin kunna möta de nya kraven från Nato? Kommer ett framtida Nato-medlemskap för Ukraina att diskuteras under mötet? Är USA faktiskt att lita på?

Goda relationer med Trump i fokus

Forumet inleddes med ett längre samtal med Natos nye generalsekreterare Mark Rutte. På scen var det tydligt att Rutte prioriterade goda relationer med Donald Trump. Efter att delar av en sms-konversation mellan de två läckt till media framstod det hur angeläget det var för Rutte – som gör sitt första toppmöte, och dessutom sitt första med Trump – att den amerikanske presidenten skulle känna sig tillfreds.

USA:s roll som en pålitlig allierad präglade många av diskussionerna under forumet. Men USA var bara en av två “elefanter i rummet” som adresserades öppet. Den andra var Ukraina.

Minskat fokus på Ukraina

Trots att Ukrainafrågan återkom i flera samtal var det slående hur litet utrymme landet fick jämfört med förra årets konferens i Washington. Det blev också tydligt att Nato inte tagit ytterligare steg efter fjolårets uttalande om ett framtida medlemskap för Ukraina. I den gemensamma deklarationen från årets toppmöte nämns Ukraina, men det står ingenting om medlemskap.

Folkförankring: en nyckelutmaning för ökad upprustning

Ett annat återkommande tema under forumet var behovet av att agera snabbt med anledning av det allvarliga omvärldsläget. Danmarks statsminister Mette Frederiksen uttryckte det som:

“We’re not in wartime, but we’re not in peacetime.”

Orden för tankarna till Sveriges statsminister Ulf Kristerssons formulering på Rikskonferensen tidigare i år:

“Sverige är inte i krig, men det råder heller inte fred.”

Att leva i en tid av icke-fred ställer krav på alliansen och medlemsländerna står inför flera utmaningar. En av de största uppgifterna för länderna blir att få med sig sina befolkningar på de kraftigt ökade försvarsutgifterna. Frågan om folkförankring och hur länderna ska kunna öka kunskapen om varför dessa försvarssatsningar behövs genomsyrade både samtalen på scen och i korridorerna i pauserna.

Flera talare lyfte att årets toppmöte handlar om beslut som kommer att påverka samhällsstrukturer i generationer framåt. Det är inte bara säkerhetspolitiken som ändras, utan flera grundpelare i samhället kommer påverkas av besluten. En jämförelse som gjordes under forumet var att endast nio länder i världen år 2024 hade försvarsutgifter på 5 % av BNP – oftast diktaturer eller krigförande stater. För Sverige innebär en sådan ökning att vi satsar lika mycket på försvaret som vi idag gör på hela grundskolan.

Statsminister Kristersson har dessutom meddelat att Sverige ska nå femprocentsmålet redan 2030 – fem år före Natos rekommenderade deadline. Det ställer inte bara krav på ekonomi, utan även på kunskap och medvetenhet hos allmänheten.

Tydligt fokus och resultat från toppmötet

Efter toppmötet publicerades en historiskt kort deklaration som symboliserar vilket tydligt fokus som årets toppmöte innebar. Bakom de få orden dolde sig ett av de mest långtgående försvarspolitiska åtagandena Nato gjort på länge: En ny målsättning om att försvarsutgifterna ska uppgå till 5 % av BNP. Av detta ska minst 3,5 % gå till grundläggande försvarsförmåga, enligt Natos definition, och ytterligare upp till 1,5 % till andra försvars- och säkerhetsrelaterade kostnader som kritisk infrastruktur, cyberförsvar, innovation, beredskap och försvarsindustri. Det är ett stort steg, och en tydlig markering av alliansens militära ambitionsnivå.

Samtidigt lyste flera centrala frågor med sin frånvaro i den gemensamma deklarationen. Det fanns ingen fördjupad analys av Ryssland som hot, och Kina samt den indopacifiska regionen nämndes inte alls. Ukraina nämndes, men till skillnad från förra året står det ingenting om framtida medlemskap i Nato för Ukraina. Det är tydligt att det politiska och diplomatiska fått stå tillbaka medan fokus lagts på militära förmågor.

Ett mer europeiskt Nato?

Att de europeiska medlemsländerna nu kraftigt höjer sina försvarsutgifter kan tolkas på två sätt: Som ett sätt att visa samling och ansvar – eller som ett direkt svar på Donald Trumps krav.

Oavsett vilket har Nato efter toppmötet blivit mer europeiskt, både i tonläge och i bördefördelning. Nu återstår att se hur de nya försvarsmålen ska implementeras och hur civilsamhället ska göras delaktigt.

 

Artikeln är skriven av Linnéa Ljungar, projektledare på Folk och Försvar. 

Dela