Artiklar

Publicerat: 2013-05-24

Ryktesspridningen under jakten på Bostonbombarna

Spekulativa medier och allmänhetens vilja att hjälpa polisen ledde till att flera unga män initialt utpekades som misstänkta för terrordådet i Boston. Viktoria Asp berättar om bakgrunden till hur ryktena spreds och vilka minimikrav vi bör ställa på medier.

På eftermiddagen den 15 april detonerar två bomber vid målgången för Boston Marathon, ett av världens största maratonlopp. Inom en timme sänder flera tv-kanaler live och tidningarnas webbplatser uppdateras snabbt genom blogg- eller chattinlägg. Ganska snart står det klart att det är ett attentat. Samtidigt börjar spekulationerna om vem eller vilka som ligger bakom.  Jakten på de misstänkta är intensiv och pågår under fyra dagar. Under tiden hinner åtminstone fyra unga män felaktigt bli utpekade som misstänkta för dådet av medier eller av allmänhet via sociala medier. Det börjar kort tid efter att bomberna har briserat.

En saudisk man som har skadats i attacken beskrivs av sensationstidningen New York Post som gripen för attentatet vilket får folk att vallfärda till den domstol där man tror häktesförhandlingarna ska hållas. På Twitter förnekar polisen att någon person är gripen. Den 18 april basunerar tidningens förstasida ut att FBI söker två män och publicerar ett foto föreställande två unga män som tittar på loppet. New York Post säger att bilden sprids av polisen som är intresserade av att identifiera personerna. Bilden har tidigare förekommit bland annat på webbplatsen Reddit (Reddit är en diskussionsportal där besökare tipsar varandra, ofta om roliga saker, som går att hitta på nätet). De hoppas att gärningsmännen ska synas på några av alla de bilder som cirkulerar och gör sitt bästa för att hjälpa till. På Reddit tror man först också att de två personerna kan vara gärningsmännen. Men strax efter att bilden har publicerats av New York Post och därmed fått vidare spridning kommer besökarna på Reddit fram till att fotot föreställer 17-årige Salah Barhoum och hans kompis. Barhoum är en 17-årig löparstjärna från Massachusetts som skriver på Facebook att han är panikslagen för att tv-nyheterna visar bilder på honom och beskriver honom som en bombman.

Efter att FBI släppt bilder på de två misstänka skriver flera personer på sociala medier att den ena personen liknar Sunil Tripathi, som varit försvunnen sedan den 16 mars. I ett försök att hitta honom spelade hans släkt och vänner in en film som spreds via sociala medier. Det sägs också att Tripathis namn har nämnts på polisradion, som under jakten på de misstänkta följs av tiotusentals personer via webben. Ryktena gör att nyhetsprogram och journalister som följs av många på Twitter namnger Tripathi som misstänkt. Några timmar senare går polisen ut med att de misstänkta har identifierats och Tripathi är inte en av dem. Familjen Tripathi är förkrossad över lögnerna som hinner spridas. Några dagar senare hittas Sunil Tripathi död. Han hade länge varit deprimerad och dog antagligen kort tid efter sitt försvinnande i mars.

I vanlig ordning efter en större händelse gick FBI ut och uppmanade vittnen och personer med foton och filmer från händelsen att höra av sig. Istället för att enbart hjälpa polisen med tips försökte personer på sociala medier ta sig an huvuduppgiften – att hitta de skyldiga. Visst fanns det en chans att de skulle lyckas. Med ett omfattande bildmaterial och offentliga källor kan man komma långt. Men utredarna på sociala medier saknar helhetsbilden som polisen, om samordningen mellan myndigheterna i Joint Terrorism Task Force fungerar, har tillgång till. De som misstänkliggjordes var alla unga män som ansågs ha utländsk bakgrund och de flesta hade ryggsäck på sig. Det stämmer överens med hur de skyldiga från Madridbombningarna 2004 och Londonbombningarna 2005 såg ut, men det hade inte behövt stämma med Bostonbombningarna.

Tre dagar efter bombdåden går FBI ut med bilder på två unga män som misstänks ligga bakom attentatet och vädjar om allmänhetens hjälp för att identifiera dem. Bilderna är ett resultat av polisens arbete med att gå igenom otaliga övervakningsfilmer samt bildmaterial inskickade av allmänheten. Efter att bilderna publiceras dröjer det inte länge innan polisen vet vilka som är på bilderna: bröderna Dzhokhar och Tamerlan Tsarnaev.

Allmänhetens vilja att hjälpa till och spekulativa mediers jakt på högre försäljningssiffror kan försvåra polisens arbete. I samband med att FBI släppte bilderna poängterades det starkt att bilderna borde vara de enda som spreds till allmänheten i syfte att hjälpa polisen. Andra bilder på misstänkta som förekom skulle inte anses trovärdiga och det fanns en oro att polisen skulle missa viktiga tips när fel personer pekades ut.

Som motvikt till ryktena som hunnits spridas fanns Bostonpolisen. Bostonpolisen har länge arbetat strategiskt med sociala medier vilket möjliggjorde att de via Twitter snabbt och med hög kontinuitet kunde komma ut med information, dementera rykten och nästan i realtid berätta när Dzhokhar Tsarnaev greps. Twitterkontot var ett skolexempel på hur kriskommunikation bör se ut och har efteråt lovordats.

För den som blir utpekad som terrorist spelar det ingen roll om det sker i en diskussionstråd på nätet eller i en dagstidning. Det som spelar roll är vilken spridning påståendet får. Trots att New York Post, en av USA:s största dagstidningar, flertalet gånger har fått kritik för bristande faktakontroll och tvivelaktig vinkling av artiklar återrapporterades några av deras uppgifter av CNN och Associated Press vilket gav dem trovärdighet.

Varken när det gäller Salah Barhoum eller den saudiske mannen har New York Post kommit med en ursäkt. Artiklarna som först utpekar dem som misstänkta finns fortfarande på webben och det är först när det i andra medier framkommer att Barhoum är oskyldig som tidningen skriver att de utpekade männen är oskyldiga. Den enda som tar ett publicistiskt ansvar för de felaktiga utpekandena är Reddit-chefen Erik Martin. Martin ber å sin personals och användares vägnar om ursäkt för häxjakten och han riktar ett särskilt förlåt till familjen Tripathi. Reddit stänger också några av diskussionstrådarna och förklarar tydligt på ytterligare några att det har framkommit att personerna som diskuterats är oskyldiga.

Dagens nyhetstempo är överlag snabbt men det går inte att jämföra med vad som råder efter ett terrordåd eller annan krissituation. Kravet på information blir då enormt. Det går därför att ha viss förståelse för att nyheterna i ett inledande skede för vidare obekräftade uppgifter och ägnar sig åt spekulation. Trots krav på snabb information ska medier dock alltid vara försiktiga med publicering av bild eller namn på misstänkta. Förutom att det kan försvåra en pågående utredning kan det ödelägga en persons liv att bli utpekad som terrorist.

Människor tror gärna att det finns en gnutta sanning i varje rykte vilket gör att misstankarna mot de oskyldigt utpekade riskerar att kvarstå. Många av mediers faktafel går att lösa genom att publicera en rättelse. Att felaktigt och på lösa grunder utpeka någon som terrorist är inte ett sådant faktafel.

Viktoria Asp, statsvetare och journalist

Relaterat material