FOTO: FÖRSVARSMAKTEN
Analys

Publicerat: 2014-09-12

Säkerhetspolitiska valguider 2014

Krig och fred, kris och katastrof, försvar och krisberedskap – säkerhetspolitiken diskuteras mer än på länge, men kommer ofta i skymundan i valrörelsen. Skiljelinjerna går både mellan och inom såväl block som partier, vilket kan göra området svåröverskådligt. Här samlas därför några tips för den som vill orientera sig inom försvars- och säkerhetspolitik inför valet.

Du funderar på hur du ska rösta i riksdagsvalet. Du brinner för frågor om fred och säkerhet, Sveriges roll i världen, försvarets storlek och uppgifter, krisberedskapens resurser och organisering, eller krigsmaterielexporternas vara eller icke vara. Du känner att dina hjärtefrågor inte kommer fram i det allmänna mediebruset kring valrörelsen, och letar efter information. Sådan saknas inte, men den är ibland utspridd i olika fora.

Det militära försvaret diskuteras flitigt, inte minst i ljuset av läget i Ukraina. Många siffror, förslag och framtidsplaner flyger fram och tillbaka mellan block och partier – men vad gäller egentligen? Regeringens senaste större utspel om försvarsanslagen diskuterades här och här av Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Johan Wiktorin. För direkta jämförelser mellan de olika partiernas försvarspolitik kan man söka sig till bloggaren Wiseman’s Wisdoms, även känd som Carl Bergqvist, som har ställt (likalydande) frågor till partierna om försvars- och säkerhetspolitiken: Centerpartiet, Feministiskt initiativFolkpartietKristdemokraternaMiljöpartietModeraternaPiratpartietSocialdemokraternaSverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. För den som vill blicka bakåt och utkräva ansvar är det också möjligt att göra jämförelser med partiernas svar på liknande frågor inför det förra riksdagsvalet 2010.

I försvarspolitiken märks relativt utbredda tendenser om oro för utvecklingen i och runt Ryssland samt tal om ett stärkt försvar. Samtidigt anas skilda synsätt på mer grundläggande säkerhetspolitiska problem. För den som vill fördjupa sig i dessa perspektivskillnader – och i ett stort antal konkreta sakfrågor – har Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) samt Svenska Läkare mot Kärnvapen tagit fram valguiden Fredspolitik, som innehåller information om partiernas hållning inom ett antal aspekter av säkerhetspolitiken. Ett område som gränsar till, och ibland blandas med, säkerhetspolitiken, är utvecklingspolitiken och biståndet – tema för Föreningen för Utvecklingsfrågors politikerutfrågning den 2 september.

Diskussionen om krigsmaterielexport har varit intensiv, senast efter att SVT:s Uppdrag granskning tog upp samarbetet mellan Totalförsvarets forskningsinstitut/Kungliga tekniska högskolan och Kina. Med fokus på dessa frågor har Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen tagit fram Vapenvalet 2014, som samlar information om hur de nuvarande riksdagspartierna samt Feministiskt initiativ och Piratpartiet ställer sig till frågor om krigsmaterielexport. Här finns också svar från (vissa) individuella riksdagskandidater.

Frågor om omvärlden, beredskapen, och försvaret står sällan i fokus i de många debatterna inför valet. För att råda bot på detta ordnade Folk och Försvar, tillsammans med Utrikespolitiska institutet, ett seminarium den 4 september om utrikes- och försvarspolitiska skiljelinjer inför valet. Meningsutbytena i denna debatt ger viss insikt i hur partierna resonerar – och den som vill ha en kortare sammanfattning kan besöka UI-bloggen. Efter seminariet skrev Annika Nordgren Christensen (som också deltog) en analys, där hon pekade på tendensen att de politiska beslutsfattarna i stor utsträckning uppehåller sig vid försvarspolitiska detaljfrågor – och då missar dels grundläggande säkerhetspolitiska vägval, dels faktisk beredskap här och nu. Förslaget: pröva det civila och militära försvaret genom verklighetsbaserade spel eller scenarier.

En typ av scenario som får begränsad uppmärksamhet inom försvars- och säkerhetspolitken är zombieapokalypsen. Detta är givetvis olyckligt eftersom det är en så bred krisberedskapsfråga: en typ av pandemi och ett antagonistiskt hot, ett problem som aktualiserar både civilt och militärt försvar. Information om hur partierna ser på samhällets förmåga att hantera zombieapokalypsen finns sammanställd här. I dessa svar, liksom i partiernas uttalanden om krisberedskapen mer allmänt, märks möjligen en viss ovana att förhålla sig till problemområdet, som inte blir politik och debatt lika ofta som till exempel det militära försvaret eller vapenexporten. När politisk debatt om krisberedskap ändå startar är det vanligen som en direkt reaktion på en specifik händelse, som sommarens stora skogsbrand i Västmanland. Detta påverkar de politiska reaktionerna, som ofta blir specifika (förslag om anskaffande av flygplan för vattenbombning) snarare än inriktade på generell grundberedskap för det oväntade. För den som vill bredda perspektiven på säkerhet och omvärlden har Svenska Rymdsällskapet frågat riksdagspartierna vad de vill med rymden.

Ett utmärkt sätt att få överblick över vad partierna över tid har sagt och gjort om frågor som rör försvar, säkerhet och krisberedskap är givetvis att söka i arkivet på FoF PLAY, där webbsändningarna från Folk och Försvars seminarier och Rikskonferenser finns samlade. På samma tema finns också Säkerhetspolitiskt sommartorg och Försvarspolitisk Arena från sommarens Almedalsvecka. Ovanstående tips är endast mindre urval från en livlig debatt med många förgreningar, och information för den säkerhetspolitiskt intresserade saknas inte.

Johan Larnefeldt, frilansskribent

Relaterat material