Tillbaka till sökning

Tillbaka
Artiklar

Publicerat: 2021-12-01

Striden om Nilens vatten

Denna artikel är skriven av Rebecka Undén, alumn från Folk och Försvars spetsutbildning Försvars- och säkerhetsakademin 2021 och vice ordförande för Centerstudenter i Uppsala, en av Folk och Försvars medlemsorganisationer. Artikeln är en del av en artikelserie där alumner från Försvars- och säkerhetsakademin skriver om olika konflikter i vår omvärld, med syfte att öka kunskapen om internationell fred och säkerhet. 

Inbördeskriget i Etiopien mellan rebellgrupper och nationella styrkor har under hösten eskalerat. I ett land med redan utbredd fattigdom, ojämlikhet och politisk instabilitet larmar internationella organisationer nu om humanitär kris. Utöver interna konflikter är landet också inblandat i en gränsöverskridande intressekonflikt där makt, välstånd och vattenförsörjning står på spel. Ett omstritt vattenkraftsprojekt i form av en damm vid Nilen hotar miljoner människors tillgång till vatten. Förutsättningarna för att nå en slutlig överenskommelse finns möjligen. Tiden börjar dock bli knapp och relationerna mellan länderna blir allt mer ansträngda i takt med att dammen fylls.

Med sina 6670 kilometer utgör Nilen världens näst längsta flod. Vid Tanasjön i Etiopien börjar tillrinnelsen av Blå Nilen, medan Vita Nilens flöde startar i Victoriasjön. Vita och blå Nilen strålar samman i Sudan och rinner vidare till Egypten, för att slutligen nå Medelhavet. Floden har historiskt sett varit viktig för en av världshistoriens mest långlivade högkulturer, det forntida Egypten, och är än idag nödvändig för att säkra vattentillförseln i de totalt tio länder som floden rinner genom.

De senaste decennierna har Nilen omgärdats av ett antal miljöproblem. Uppförandet av Assuandammen år 1970 var visserligen viktig för att bland annat minska vattenflödet och därmed förhindra översvämningar till följd av att flodbädden brister. Samtidigt fick de bördiga jordarna runt Nilen som en konsekvens av detta inte tillräckligt med gödning. Olika former av konstgödning började därför användas inom jordbruket, vilket har gett upphov till föroreningar. Egypten har dessutom haft en ökad befolkningstillväxt vilket lett till ekonomiska och miljömässiga påfrestningar. Idag uppgår befolkningsmängden till 98 miljoner, varav en majoritet är koncentrerad till Nilen och Nildeltat i norr.

År 2011 inleddes bygget av den Stora Etiopiska Renässansdammen (Grand Ethiopian Renaissance Dam, GERD) vid Blå Nilen, tack vare ekonomiskt stöd i form av bistånd och diverse investeringar. Infrastrukturprojektets främsta syfte är att utvinna Etiopiens viktigaste naturresurs, vattenkraft, för att generera elektricitet och tillgodose landets eget energibehov såväl som tillhandahålla export till kringliggande länder. Bygget ses av Etiopien som en betydelsefull framtidssatsning som kommer att skapa såväl välstånd i hela landet som ökad levnadsstandard för de drygt 60 miljoner etiopier som lever utan elektricitet.

Bygget av dammen har skapat oroligheter nedströms i närområdet. Egyptens vattentillförsel är till 90 % beroende av Nilens vatten. Vattenkraftverket förbrukar inte vattnet, men ger Etiopien kontroll över vattenflödet nedströms. Ambitionen är att dammen, som är lika stor som London, ska fyllas med Nilens vatten inom loppet av fem år. Egypten har framfört önskemål om att dammen istället ska fyllas under en period av 10–20 år, för att stabilisera flödet under tiden – något som inte mött gehör från Etiopien.

Etiopiens relationer till Sudan har under det senaste året blivit allt mer ansträngda till följd av inbördeskriget i den etiopiska regionen Tigray, och i andra delstater i Etiopen. Den väpnade konflikten mellan bland annat rebellgruppen Tigray Defence Forces (TDF) och federala styrkor har spridit sig över den sudanesiska gränsen. Efter en tids vapenvila inleddes en andra offensiv i juli 2021. Stridigheterna har sedan dess intensifierats och lett till att hundratusentals människor i Tigray drabbats av svält och att tiotusentals etiopiska flyktingar flytt till Sudan. I augusti 2021 kallades Sudans ambassadör i Etiopien hem efter ett misslyckat medlingsförsök angående konflikten i Tigray.

Även Sudan har ett intresse i att förhindra Etiopiens kontroll över Nilens vatten. År 1959 ingick Egypten och Sudan det så kallade Nilenavtalet, vilket reglerar användningen av Nilens vatten länderna emellan, samt ger Egypten vetorätt vad gäller åtgärder som kan påverka vattenflödet. Egypten och Sudan motsätter sig bygget av GERD genom att hävda sina rättigheter enligt Nilenavtalet. Enligt länderna strider det därför mot internationella principer att starta ett sådant bygge utan att på förhand ha nått en överenskommelse. Etiopien framhåller däremot att landet aldrig var part i avtalsslutandet. Som tredje land är Etiopien därför folkrättsligt obundna till den bilaterala traktatens bestämmelser.

Nilenavtalet gör alltså inte saken mycket klarare. I nuläget finns alltså ingen klar överenskommelse om varken användningen av Nilens vatten eller genomförandet av Etiopiens infrastrukturprojekt. Under flera år har samtal i syfte att lösa intressekonflikten mellan de tre länderna förts, men utan framgång. Den fredsprisbelönte premiärministern Abiy Ahmed, vars andra mandatperiod påbörjades i oktober 2021, har avvisat medlingsförsök från såväl Afrikanska Unionen som Förenta nationerna. Även USA i samarbete med Världsbanken erbjöd medling i november 2020, men avvisades på grund av misstänkt partiskhet till Egyptens fördel. Bidenadministrationen uppfattas dock som mer neutralt inställd i konflikten, delvis på grund av återinförandet av ett visst finansiellt stöd till Etiopien, vilket eventuellt skulle kunna innebära ökade möjligheter att få till ett nytt medlingsförsök.

En andra fas i fyllandet av GERD slutfördes i somras vilket ytterligare ökade spänningarna mellan de inblandade länderna. Ryssland, som har goda relationer med både Egypten och Etiopien, har nu förklarat sig villiga att medla i konflikten. FN:s säkerhetsråd antog i augusti en förklaring där Egypten, Etiopien och Sudan uppmanades att återuppta förhandlingarna för att så småningom nå en överenskommelse om renässansdammen. I förklaringen betonas att överenskommelsen bör nås inom en rimlig tidsram.

Av ländernas respektive ledare att döma verkar en överenskommelse långt borta. Abiy Ahmed verkar fast besluten vid att inget kan stoppa bygget av GERD – inte ens hot om våld. Även för den egyptiske presidenten Abdul Fattah al-Sisi, vars auktoritära styre väckt missnöje bland folket, verkar det viktigt att uppvisa ett starkt politiskt ledarskap och att till varje pris skydda Egyptens intressen. Al-Sisi verkar liksom Abiy Ahmed inte rädas att använda en allt mer aggressiv retorik kring eventuell våldsanvändning. I takt med att Etiopien fortsätter färdigställandet av GERD lär det skarpa säkerhetspolitiska läget runt Nilen inte bli mildare.

Rebecka Undén 

Kort bio om artikelförfattaren 
Ålder: 22
Gör: Studerar på juristprogrammet vid Uppsala universitet, frilansar som ledarskribent på Södermanlands Nyheter.
Engagemang: Vice ordförande Centerstudenter Uppsala
Gick FOSA-akademin: 2021

 

 

 

 

 

Dela

Relaterat material