Samtidigt som krisen med det nya coronaviruset pågår fortsätter beredningen av nästa försvarsbeslut. I september kommer regeringen att lägga en proposition om framtidens försvar på riksdagens bord som kommer att voteras om i december. Beslutet kommer att gälla för perioden 2021-2025.

Det är snart ett år sedan som Försvarsberedningen presenterade sin slutrapport ’’Värnkraft’’. I den föreslår man en ny struktur på försvaret med ett utökat antal militära förband, mer personal och fler vapensystem. Det kommer att bli den största satsningen på försvaret på flera decennier.

I samband med att Försvarsberedningen presenterade sin rapport uppstod det en politisk konflikt där riksdagspartierna var oense om försvarsekonomin. I slutet av sommaren presenterade regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna en överenskommelse om försvarets finansiering.

Enligt den överenskommelsen ska försvaret tillföras fem miljarder kronor 2022 och varje år efter det under den resterande försvarsbeslutsperioden. Kombinerat med ökade satsningar från de föregående åren innebär det att försvarsanslaget ökar till cirka 85 miljarder kronor år 2025.

Under sommaren fick Försvarsmakten tillsammans med andra försvarsmyndigheter i uppgift från regeringen att analysera Försvarsberedningens rapport utifrån en rad parametrar, däribland försvarsekonomiska. I början av november presenterade man sin slutliga analys om den nya försvarsinriktningen.

Enligt Försvarsmaktens analys kommer man med de angivna försvarsekonomiska ramarna kunna genomföra tre fjärdedelar av Försvarsberedningens förslag fram till slutet av 2020-talet. Försvarsmakten föreslår också i sitt underlag andra prioriteringar än Försvarsberedningen i syftet att uppnå ’’balans’’ inom organisationen.

Från politiskt håll har Försvarsmaktens analys väckt starka reaktioner. Dels eftersom Försvarsmaktens slutsatser på vad som är möjligt och som borde prioriteras avviker från Försvarsberedningen, dels eftersom det finns stora diskrepanser i hur man bedömer de försvarsekonomiska behoven och utrymmet.

För att bringa klarhet i försvarsfrågan och fortsätta arbetet med att ta fram nästa försvarsbeslut bjöd försvarsminister Peter Hultqvist in alla riksdagspartier till en försvarsanalysgrupp. Den genomförde sitt arbete i början av året med målet att förstå skillnaderna i de olika bedömningarna och publicerade en rapport med sina slutsatser.

Efteråt har Försvarsberedningen återinkallats. Det är bland annat eftersom det formatet möjliggör för riksdagspolitikerna att få ta del av underlag som är under försvarssekretess. Målet är nu att hitta en politisk samsyn för att få så stor enighet som möjligt i riksdagen kring det kommande försvarsbeslutet.

Utöver underlaget om det framtida utformningen av det militära försvaret tittar också politikerna på framtiden för det civila försvaret som också är en del av nästa försvarsbeslut. Försvarsberedningens första rapport ’’Motståndskraft’’ avhandlade frågan och nyligen kom myndigheterna med ansvar för det civila försvaret med underlag till det kommande försvarsbeslutet, exvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det nya coronaviruset har understrukit vikten av ett fungerande civilt försvar och krisberedskap. Det förblir ovisst om pandemin kommer att påverka försvarsbeslutsprocessen, men utifrån de överenskommelser som redan finns kommer det oavsett vara den största satsningen på försvaret på väldigt länge.

Zebulon Carlander
Säkerhetspolitisk programansvarig, Folk och Försvar 

Dela