En grundförutsättning för det svenska försvaret är viljan att vara med och göra skillnad. Enligt studien Opinioner 2017, genomförd på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), är stödet för ett militärt försvar i Sverige starkt bland befolkningen. Samtidigt har skyldigheten att mönstra och militär grundutbildning med värnplikt återinförts som ett komplement till Försvarsmaktens rekrytering av frivilliga för att täcka myndighetens totala personalbehov. Hur ser Sveriges försvarsvilja ut – är vi beredda att vara med och göra skillnad?
Försvarsberedningens rapport om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025, som presenterades i slutet av år 2017, angav att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Formuleringen väckte debatt kring Sveriges säkerhetspolitiska situation. Även om ett väpnat angrepp mot Sverige inte helt kan uteslutas bedömer Försvarsmakten att sannolikheten för ett väpnat angrepp är låg. Bedömningen utesluter dock inte att en händelse i Sveriges närområde har en inverkan på svensk försvars- och säkerhetspolitik.
Dagens säkerhetspolitiska utmaningar är många. Rysslands agerande kring Östersjöområdet, terrordåd i Europa, cyberattacker mot stat och privata företag, hybridkrig där motståndare aktivt söker och utnyttjar motpartens sårbarhet utan att själva exponera sig – för att nämna några. Hotbildens alltmer diversifierade karaktär ställer höga krav på Sveriges samlade förmåga att identifiera, analysera och möta påfrestningar för samhällets funktionalitet.
Svenska medborgare behöver vid behov bidra till Sveriges försvar och är skyldig att stå upp för allas våra rättigheter. I mars 2017 beslutade regeringen att skyldigheten att mönstra och genomföra påbörjad militär grundutbildning skulle återaktiveras. Beslutet berör både kvinnor och män, och motiveras av bland annat behovet att stärka den operativa förmågan i krigsförbanden på grund av ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde. Viktigt att notera är att individens enskilda intresse och motivation fortsätter att vara en central aspekt vid bedömningen av individers lämplighet för rekrytering.
Beslutet om att återinföra skyldigheten till mönstring och fullgöra påbörjad militär grundutbildning indikerar svårigheten med att rekrytera tillräcklig personalstyrka i relation till det säkerhetspolitiska läget baserat på enbart frivillighet. Studien Opinioner 2017 om allmänhetens syn på samhällsskydd och beredskap, säkerhetspolitik och försvar – genomförd på uppdrag av MSB, visar ett starkt stöd bland befolkningen för ett militärt försvar i Sverige samt att medborgarnas försvarsvilja bedöms ha en stor betydelse för Försvarsmaktens trovärdighet. Opinionsstudien visar också ett stort stöd för ett försvar baserat på allmän värnplikt och frivillighet; men att gå från att i en undersökning uttrycka stöd och försvarsvilja till att omsätta det i praktiken i form av militär grundutbildning med värnplikt kan för många upplevas som ett stort steg.
Att skapa försvarsvilja står inte som en enskild uppgift för Försvarsmakten men ligger inbyggt i myndighetens grundläggande uppdrag att ytterst kunna stå emot ett väpnat angrepp, försvara Sverige och landets intressen. Genom att tydligt visa varför Sverige är värt att försvara och vikten av att skydda den svenska värdegrunden om demokrati och mänskliga rättigheter, bidrar Försvarsmakten till att stärka försvarsviljan. I den försvarspolitiska inriktningspropositionen 2015 uttrycker regeringen att folkförankringen, som i första hand uppnås genom delaktighet och engagemang bland invånarna, är en förutsättning för försvarsviljan och det militära försvaret av Sverige. I personalförsörjningsutredningen 2016 för Försvarsmakten bedöms strukturen för den nuvarande könsneutrala plikten som bästa möjligheten till folkförankring av försvaret. Här bör det också nämnas att stöd för den svenska värdegrunden och försvarsvilja givetvis kan ta sig fler uttryck än en militär grundutbildning. Ett tydligt exempel är engagemang och medverkan i de frivilliga försvarsorganisationerna. Oavsett hur medborgare uttrycker denna vilja finns ett tydligt behov av att ytterligare stärka och folkförankra totalförsvaret genom att skapa förtroende för områdesansvariga aktörers verksamhet samt genom kunskapsspridning.
Viljan att försvara Sverige och landets intressen är stark bland befolkningen medan den praktiska beredskapen, det vill säga verktygen för att kunna vara med och göra skillnad om krisen eller ytterst kriget kommer, upplevs i allmänhet vara låg. Det görs därför idag flera satsningar för att bygga ett robustare samhälle genom att bland annat folkförankra totalförsvaret och därmed stärka försvarsviljan – med åtgärden att säkerställa Försvarsmaktens operativa förmåga i krigsförbanden som ett exempel.
Evelina Falkenberg
Praktikant, Folk och Försvar