Den 9 december är det exakt fem år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen är den första i sitt slag som lyfter unga som fredsbyggare och som understryker betydelsen av att unga inkluderas i processer för att skapa och upprätthålla fredliga samhällen.

Idag, fem år efter att agendan enhälligt antogs av säkerhetsrådet, har två efterföljande resolutioner, 2419 och 2535, tagits fram. Agendan stödjer ett nytt narrativ om unga, från att antingen vara offer eller förövare i konflikter till unga som aktiva aktörer och fredsbyggare. På grund av resolutionerna har partnerskap med unga och ungdomsorganisationer fått en större betydelse i arbetet för internationell fred och säkerhet, både inom FN-systemet och andra multilaterala samarbetsorganisationer.

Under våren 2020 presenterade FN:s generalsekreterare, António Guterres, en första lägesrapport om implementeringen av unga, fred och säkerhetsagendan. Rapporten lyfter att fastän flera positiva steg framåt i ungas erkännande som fredsaktörer har skett så kvarstår många utmaningar. Inget land har ännu tagit fram en nationell handlingsplan för att implementera agendan, men flera länder, däribland Finland, arbetar för närvarande med att ta fram en handlingsplan som ska inkludera ungas perspektiv på fred och säkerhet, kopplat till ungas deltagande i samhällsdebatten och beslutsfattande.

För den svenska implementeringen har utrikesförvaltningen en tongivande roll. Utrikesdepartementet, Folke Bernadotteakademin och Sida arbetar på olika sätt med att lyfta ungas roll för fred och säkerhet – alltifrån ungas inkludering i fredsförhandlingar till länders ansvar att skydda unga människor i väpnad konflikt och att motverka att unga dras in i våldsbejakande extremistiska organisationer som en följd av politisk, ekonomisk och social exkludering.

Frågan om ungas roll för fred och säkerhet hör däremot inte endast hemma inom ramen för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Våld och konflikter kan påverka ungas säkerhet även i en fredstida kontext som Sverige. Det unga civilsamhället arbetar på olika sätt med att lyfta ungas roll som fredsbyggare både i Sverige och internationellt, men också om frågor som rör ungas inkludering i samhällsdebatten och politiskt beslutsfattande.

För att uppmärksamma fem-årsjubileet av unga, fred och säkerhetsagendan arrangerar Folk och Försvar tillsammans med LSU- Sveriges ungdomsorganisationer ett seminarium om hur narrativet om unga, samt ungas deltagande för fred och säkerhet, har förändrats sedan resolution 2250 antogs för fem år sedan. Vilka utmaningar väntar för ungas roll som fredsaktörer framöver och hur påverkar omvärldsutvecklingen och den svenska samhällsutvecklingen ungas möjlighet att aktivt delta? Hur arbetar den svenska utrikesförvaltningen med att implementera agendan, och hur ser olika civilsamhällesorganisationer på ungas roll för att skapa fredliga samhällen.

Program 

09:00 Introduktion
Hanna Waerland-Fager, Folk och Försvar

09:05 Ungas roll för fred och säkerhet: den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken

Robert Rydberg, kabinettsekreterare hos utrikesminister Ann Linde

09:20 Panelsamtal: Vad har hänt sedan december 2015 och vilka utmaningar väntar?

Catarina Fabiansson, senior rådgivare för mänsklig säkerhet och kontaktperson för 2250, Sida

Julius Kramer, handläggare för unga, fred och säkerhet, Folke Bernadotteakademin

Emelie Weski, vice ordförande för LSU- Sveriges ungdomsorganisationer

09:50 Panelsamtal: Ungas roll för fred och säkerhet i Sverige

Johan Bergman, förbundsordförande, Utrikespolitiska förbundet Sverige

Aida Zekić, styrelseledamot, Ung Dialog

Sarah Nilsson Dolah, projektledare Unga fredsbyggare, Fryshuset

10:20 Frågestund

10:30 Seminariet avslutas