Sverige har en lång historia av att delta i internationella insatser. Fler än 100 000 svenskar har varit en del av utlandsstyrkan. I dagsläget är det något färre än 500 personer från Försvarsmakten som är ute i någon form av internationell insats runt om i världen från Nordafrika till Nordöstra Asien.
Efter kalla krigets slut skedde det ett doktrinskifte i försvarspolitiken där fokus flyttades från det nationella försvaret till deltagande i internationella insatser. Under de två senaste decennierna har Sverige kommit med truppbidrag till bland annat insatser i Afghanistan, Libyen och Mali.
När den försvarspolitiska pendeln återigen svänger åt andra hållet, det vill säga mot ett större och starkare nationellt försvar, väcker det frågor om hur Sverige ska förhålla sig till framtida internationella insatser. Det finns många argument för såväl neddragna som intensifierade styrkebidrag vilket ställer försvarspolitiken inför svåra avvägningar.
I vilken utsträckning och med vad ska Sverige delta i internationella insatser när fokus är på att bygga den nationella försvarsförmågan? Inom vilka ramar ska Sverige delta i internationella insatser? Vilka risker ska Sverige vara redo att ta för att uppnå de utrikes-och säkerhetspolitiska målen som finns i en given insats?
De här frågorna och många fler tänker vi diskutera under seminariet.
Program
13:00 Inledning
Zebulon Carlander, vikarierande programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar
13:05 Perspektiv från Försvarsmakten
Lena Persson-Herlitz, brigadgeneral, Stf C LEDS INRI
13:25 Perspektiv från expertisen
Johanne Hildebrandt, författare, föreläsare och ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien
13:45 Perspektiv från ledarskribenter
Anders Lindberg, politisk chefredaktör, Aftonbladet
PM Nilsson, politisk redaktör, Dagens Industri
14:05 Diskussion och frågor
14:25 Seminariet avslutas
Seminariet kommer att webbsändas live på vår hemsida.