På mindre än ett halvår har det fattats en rad beslut som har förändrat svensk säkerhets- och försvarspolitik i grunden. För första gången sedan hjälpen till Finland under vinterkriget har Sverige aktivt stöttat en krigförande part genom att efterskänka försvarsmateriel. Ett historiskt upprustningsbeslut har fattats om att försvarsanslagen ska nå två procent av BNP så snart som möjligt. Slutligen har en bred majoritet i riksdagen fattat beslut om att skicka in en ansökan om medlemskap i Nato.

Dessa tre stora strategiska beslut har inte bara en påverkan på innehållet i den förda politiken. De är också formativa för svensk säkerhetspolitisk identitet och kommer att förändra vår egen självbild liksom perceptionen av Sverige i världen. För generationer svenskar var kalla krigets neutralitetspolitik en central del av uppfattningen om Sveriges plats i närområdet och i världen. Den självbilden har delvis funnits kvar även efter neutralitetspolitikens formella avveckling.

Samtidigt som vi kan konstatera att den svenska säkerhetspolitiska identiteten håller på att ritas om så är det fortfarande oskrivet exakt hur den kommer att se ut framöver. För att diskutera detta närmare så bjuder Folk och Försvar in till ett seminarium där frågan kommer att vridas och vänds på utifrån flera olika perspektiv. Vad är en säkerhetspolitisk identitet? Vilken koppling finns det mellan en stats säkerhetspolitiska identitet och agerande? Hur kommer Sverigebilden i världen nu att förändras?

Dessa och andra frågor kommer att diskuteras under seminariet.

Anmälan för att följa seminariet på plats.

Anmälan för att följa seminariet online.

10:00 Introduktion

Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig, Folk och Försvar

10:05 Kommentarer

Annie Reuterskiöld, journalist, författare

Per Åkerblom, överste, Försvarsmakten

Bengt Lindroth, journalist, författare

10:20 Diskussions- och frågestund

10:45 Seminariet avslutas