I det befintliga säkerhetspolitiska läget har gränserna mellan det som betraktas som fred och krig suddats ut. Det benämns ofta som gråzonen. Genom olika medel och metoder kan antagonistiska aktörer agera mot Sverige och svenska intressen längs hela det säkerhetspolitiska spektrumet. Det kan vara för att försämra vår motståndskraft, att påverka vårt politiska beslutsfattande eller att förbereda ett väpnat angrepp.

För att kunna hantera dagens och morgondagens hot mot den nationella säkerheten måste Sverige ha en gråzonspolitik som tar ett helhetsgrepp på de utmaningar och problem vi konfronteras av. Det här berör både de offentliga och privata sektorerna samt ideella organisationer. Det finns många områden som förtjänar att belysas – varav ett par av de viktigaste är påverkansoperationer, strategiska direktinvesteringar, och säkra ekonomiska flöden.

Med påverkansoperationer syftar vi på ageranden med ambitionen att förändra och störa olika beslutsprocesser i Sverige. Det kan gälla alltifrån ett beslut om att militärt förstärka ett strategiskt viktigt område till att försöka skapa ovisshet om legitimisten i våra allmänna val. Under det gångna pandemiåret har det gått att se aggressiva påverkansoperationer som bl a har försökt spä på vaccinmotstånd.

En annan fråga för Sveriges gråzonspolitik är frågan om strategiska direktinvesteringar. Genom att köpa upp olika sorters tillgångar kan en antagonistisk aktör få tillgång till svenskt territorium, tekniskt kunnande och andra skyddsvärda resurser. Samtidigt som utländska direktinvesteringar behövs för en vital och konkurrenskraftig ekonomi finns det också frågor om hur det kan skada den nationella säkerheten.

Slutligen är ekonomisk säkerhet en vital fråga för vårt välstånd och vår säkerhet. Med det digitaliserade samhället görs allt fler transaktioner och ekonomiska utbyten genom olika applikationer och internetbaserade tjänster. Det skapar möjligheter för enkelhet och snabbhet men skapar också säkerhetssårbarheter både på en makro- och en mikronivå. Det kan utnyttjas av en antagonistisk aktör vilket ställer krav på vår gråzonspolitik.

Dessa och andra frågor kommer att diskuteras på Folk och Försvars seminarium om en svensk gråzonspolitik.

Under våren har Folk och Försvar en serie aktiviteter som relaterar till arbetet med att ta fram nästa nationella säkerhetsstrategi. I ett par seminarier utforskas olika vägvalsbeslut Sverige står inför sett till utrikes-, försvars- och säkerhetsfrågor. Det här är det andra seminariet i den serien.

Anmäl dig här till seminariet.

Program

11:00 Introduktion

Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig, Folk och Försvar

11:05-11:25 Säkra transaktioner och finansiella flöden 

Mats Wallinder, biträdande chef för avdelningen för betalningssystem och kontanter, Riksbanken

11:25-11:45 Hybrida hot i transportsystemet 

Ester Veibäck, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut

11:45-12:05 Frågan om utländska direktinvesteringar 

Lars-Göran Larsson, senior rådgivare och t.f. Chef för Gruppen för utländska direktinvesteringar, Inspektionen för strategiska produkter

12:05-12:25 Påverkansoperationer mot Sverige 

Patrik Oksansen, senior fellow, tankesmedjan Frivärld

12:25 Seminariet avslutas