Redan vid 16 års ålder omfattas unga av den svenska totalförsvarsplikten. Det innebär att alla som är bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år vid höjd beredskap kan bli inkallad för att hjälpa till, antingen som värnpliktig, civilpliktig eller allmänt tjänstepliktig. Fastän totalförsvarsplikten har funnit under en lång tid är tvångsåtgärder som krigsplacering ett relativt okänt fenomen. Sveriges långa historia av fred och frihet kan vara en naturlig anledning till att många bosatta i landet inte anser att Sverige i närtid kommer att befinna sig i krigsfara där skärpt eller högsta beredskap råder.
Den allmänna kunskapen och insikten om pliktlagen, den så kallade Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt, fick däremot ett nytt strålkastarljus med anledning av återaktiveringen av värnplikten för fyra år sedan. För närvarande genomför den tredje årskullen av värnpliktiga sin militära grundutbildning sedan återaktiveringen – där de utvalda dels bygger på frivillighet, dels på totalförsvarsplikt. När beslutet togs hade säkerhetsläget i Sveriges närområde försämrats samtidigt som Försvarsmakten under flera år inte kunnat rekrytera tillräckligt många för att fylla behovet. Detta ledde till ett stort underskott av personal inom Försvarsmakten. Syftet med återaktiveringen var därför tydligt: Försvarsmaktens behov av personal i krigsförbanden behöver täckas upp genom en återaktivering av värnplikten.
Antalet värnpliktiga ska inom de närmsta åren öka från 5 000 till 8 000 personer, något som innebär att pliktinstrumentet kan komma att behöva användas i en allt större utsträckning. Denna tvångsåtgärd bygger på en stor tilltro till systemet men det är långt ifrån alla, både inom politiken och på en individnivå, som tycker att pliktinstrumentet är rätt väg att gå. I ljuset av coronapandemin har pliktlagen även blivit alltmer tydlig när värnpliktiga har nekats permission med anledning av smittspridningsläget.
Under Folk och Försvars seminarium vid årets Värnpliktskongress kommer vi att diskutera bakgrunden till återaktiveringen av värnplikten utifrån en svensk försvarspolitisk kontext samt diskutera vilka för- och nackdelar pliktinstrumentet kan ha för Sveriges totalförsvarsförmåga på kort och lång sikt? Utöver detta, vilka förutsättningar och utmaningar finns det i balansen mellan plikt och frivillighet, både på en samhällelig- och individuell nivå, och hur ser framtiden ut för grundutbildning med civilplikt?
För att diskutera olika perspektiv och tankar kring möjligheter och utmaningar med pliktlagen samt dess utveckling medverkar Marika Ericson, forskare och avdelningschef för Centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan, Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet samt Lars Wetterskog, lärare i ledarskap vid Försvarshögskolan.
PROGRAM
12:30 Introduktion
Hanna Waerland-Fager, programansvarig för unga, fred, säkerhet och försvar, Folk och Försvar
12:35 Försvarspolitik i en ny tid – bakgrund till återaktiveringen
Marika Ericson, forskare och avdelningschef för Centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan
12:45 Panelsamtal: perspektiv på totalförsvarsplikten
Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet och leder den försvarspolitiska podcasten Höjd Beredskap
Lars Wetterskog, lärare i ledarskap vid Försvarshögskolan
13:05 Frågor och diskussion
13:15 Seminariet avslutas
Om Värnpliktskongressen:
Sedan 1968 har representanter för Sveriges värnpliktiga årligen samlats för att diskutera de frågor och utbildningsmässiga förbättringsområden som de värnpliktiga möter dagligen. De beslut som fattas blir sedan, tillsammans med det gemensamt framtagna åsiktsdokumentet, grunden för kommande års kravdrivning gentemot beslutsfattare i politiken, Försvarsmakten och andra myndigheter. Under kongressen väljs dessutom det nya Pliktrådet, som under året arbetar med de totalförsvarspliktigas frågor, representerar rörelsen och arrangerar nästa kongress.