Sverige står inför en historisk upprustning av både det militära och civila försvaret. Men i takt med att anslagen ökar växer också en avgörande fråga: hur ska satsningarna finansieras på lång sikt?

År 2025 enades samtliga riksdagspartier om en ny inriktning för försvaret. Målet är tydligt: Sverige ska senast 2030 nå Natos riktmärke om försvarsutgifter motsvarande 3,5 procent av BNP. Regeringen bedömer i budgetpropositionen för 2026 att målet kan nås redan 2030, bland annat genom att upp till 300 miljarder kronor lånefinansieras under perioden 2026-2035.

Men vad händer därefter? Hur ska de långsiktigt högre försvarsutgifterna bäras av ekonomin? Kommer vi att se omprioriteringar från andra politikområden? Är ökad upplåning en tillfällig lösning, eller en långsiktigt hållbar lösning? Och vilken roll kan ekonomisk tillväxt spela?

Detta seminarium bjuder in till en fördjupad diskussion om försvarets finansiering bortom de kortsiktiga besluten. Vi samlar perspektiv kring de stora vägvalen framåt: vad är ekonomiskt hållbart, vad är politiskt möjligt, och vad är vi beredda att prioritera?

Vad uppoffrar vi egentligen för upprustningen?

10:00 Inledning
Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar

Finanspolitiska konsekvenser av en större försvarsbudget
Annika Sundén, vice ordförande för Finanspolitiska rådet

Vad har vi råd med?
Jens Magnusson, chefekonom vid SEB
Torbjörn Hållö, chefekonom vid LO

Welfare and warfare – går det ihop?
Anders Lindberg, politisk chefredaktör vid Aftonbladet
Rutger Brattström, projektledare inom internationell marknadsekonomi vid Timbro

11:00 Seminariet avslutas