Sveriges beredskap ska stärkas. Det är krig i Europa och vår förmåga att stå emot och hantera kris och krig ska öka – och det fort.

De offentliga medlen inom området har ökat de senaste åren. I statsbudgeten för 2023 finns stora satsningar för en stärkt civil beredskap, men pengarna kommer inte att räcka till allt. Vad gör vi först och hur omsätter vi vision till handling?

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det konstaterades i försvarsbeslutet 2015 som också innebar att totalförsvarsplaneringen återupptogs i Sverige. Sedan dess har vårt samhälles förmåga att hantera påfrestningar prövats vid flera tillfällen. Flyktingströmmarna 2015, terrorattentat på Drottninggatan 2017, skogsbränder och coronapandemin är några exempel. Fartyget på tvären i Suezkanalen synliggjorde känsligheten i de globala försörjningssystemen och hackerattacker mot både företag och offentliga aktörer har visat på digitala sårbarheter.

Prioriteringen av beredskapsåtgärder tenderar att minska vad gäller kriser som inträffar sällan. Motsatsen gäller om något händer och då ökar också viljan att finansiera åtgärder. Författarna till FOI:s rapport Risk i svensk beredskap menar att samhällets hantering av risker präglas av strategisk kortsiktighet. För att skapa reell förmåga behöver det finnas strategier för att motverka kortsiktigheten och i stället skapa kontinuitet i beredskapen.

Det osäkra omvärldsläget ligger till grund för att tempot skruvas upp och beredskapsåtgärder behöver vidtas snabbare. Samtidigt har vi klimatkrisen som har ett långsammare händelseförlopp, men där forskare och myndigheter varnar för att konsekvenserna blir allt mer omfattande och vanligt förekommande.

Synergieffekter finns mellan krisberedskapen och det civila försvaret, men scenarierna skiljer sig även åt vilket kan kräva olika typer av åtgärder beroende på vilket scenario som ska hanteras.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, sa på Folk och försvars rikskonferens i Sälen att vi är i en tid där varje utgift måste vägas mot andra och det är viktigt att vi frågar oss hur vi uppnår maximal förmågeökning per satsad krona.

Varken pengar eller personella resurser finns i nuläget för att kunna göra allt – så vad gör vi först och hur skall vi prioritera? På seminariet kommer vi att få höra om behov, åtgärder och vägen framåt från fyra olika aktörer som alla är en del av Sveriges civila beredskap.

Seminariet kommer även att webbsändas live via vår hemsida men kommer också finnas tillgängligt att se i efterhand.

PROGRAM

Moderator: Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar

09:00 Frukostsmörgås och kaffe

09:30 Introduktion
Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar

09:35 Ett balanserat civilt försvar
Anders Eriksson, tf. chef för enheten för inriktning av beredskapsplanering, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

09:50 Stärkt regional förmåga
Anna Öhman, biträdande försvarsdirektör, Länsstyrelsen Stockholm

10.05 Långsiktighet i ett skyndsamt läge
Lotta Medelius-Bredhe, Generaldirektör, Svenska kraftnät

10:20 Beredskap på eget uppdrag – ett företagsperspektiv
Thomas Fransson, säkerhetschef, Göteborgs hamn

10:35 Gemensam diskussion och publikfrågor
Moderatorn och samtliga talare

10:50 Seminariet slutar