Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har förändrats snabbt och både Sverige och Europa rustar nu upp. Sverige har på kort tid ökat sina försvarsutgifter betydligt. Samtidigt har EU genom olika åtgärder skapat förutsättningar för medlemsländerna att öka sina satsningar på försvar och inom Nato diskuteras nu ett nytt mål om att de direkta militära utgifterna ska uppgå till tre och en halv procent av BNP, med ytterligare en och en halv procent till infrastruktur och civila satsningar som stärker allierades militära förmåga.

Begrepp som två procent av BNP förekommer ofta i den offentliga debatten och används för att visa hur stor del av samhällets resurser som läggs på försvar och samhällsskydd i relation till hela ekonomin. När resurser i denna storleksordning riktas till försvaret får det stor betydelse för statsbudgeten och den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i Sverige.

I avsnittet går vi igenom grundläggande ekonomiska termer för att därefter diskutera hur satsningarna på försvar och totalförsvar ger effekt på försvarsförmågan, men också innebär minskat utrymme för medel till andra områden i samhället. Oavsett om dessa satsningar genomförs inom ramen för statsbudgeten eller via upplåning, så är risken att de minskar utrymmet för andra investeringar och prioriteringar.

Medverkande:

  • Annika Winsth, chefekonom på Nordea
  • Per Olsson, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut

Programledare David Bruhn, programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar