Denna text är skriven av en deltagare från 2023 års upplaga av Försvars- och säkerhetsakademin (FOSA), Sigge Eriksson, styrelseledamot Landsrådet för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer (LSU). FOSA är en unik och exklusiv spetsutbildning för unga engagerade från Folk och Försvars medlemsorganisationer och deltagarna utgör en viktig del inom Sveriges nutida och framtida säkerhetspolitiska fält. Deltagarnas texter är skrivna utifrån deras egna åsikter och perspektiv kring försvars- och säkerhetspolitik samt samhällets krisberedskap. Denna artikel är en omvärldsreflektion gällande Sveriges försvarsvilja och vilka möjliga incitament som kan användas för att öka densamma.
Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har det säkerhetspolitiska läget förändrats i grunden. Världsordningen har gått in i en ny tid där maktkamp mellan stormakter kommer ta en allt större plats i det internationella samfundet. Osäkerheten i Sverige är utbredd, Sveriges NATO-ansökan och turbulenta omvärldshändelser är två faktorer till oro. Hur ställer sig det svenska folket till att försvara Sverige? För att reda ut detta krävs det inledningsvis att förstå vad försvarsvilja innebär och hur begreppet definieras. I rapporten ”Försvarsvilja i teori och praktik” (2021) från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har utredarna kartlagt myndigheters definition av försvarsvilja. Utifrån studien landade författarna i den sammantagna definitionen:
“Att ha försvarsvilja är att i ett försvarsrelaterat syfte vara benägen till att handla eller tycka på vissa sätt”
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar försvarsvilja likt följande:
“Försvarsvilja handlar om viljan och beslutsamheten att försvara och skydda vårt land och våra grundläggande värden, som demokrati och mänskliga rättigheter, även om det innebär svåra uppoffringar. Försvarsvilja är grundbulten för hur starkt ett land möter en motståndare.”
Det finns därmed ingen definitiv definition av försvarsvilja, gemensamt för ovanstående ligger i att befolkningen och den enskilda individen bör infinna ett stadie av vilja att försvara landet till det pris som krävs. Stort fokus ligger på individen inom kollektivet där försvarsvilja inte kan stanna på individnivå, utbredd vilja att försvara Sverige och dess värden ligger starkt förankrat i begreppet försvarsvilja.
Hur mår den svenska försvarsviljan?
Utifrån bedömningar och undersökningar från MSB och FOI står den svenska försvarsviljan stark. I en medborgarenkät genomförd av MSB 2022 är det två svarsresultat som sticker ut: ”94 procent av befolkningen mellan 16 och 70 år svarar ja på frågan om man tycker att Sverige är ett bra land att leva i” och ”77 procent uppger att det är en självklarhet att hjälpa andra vid en olycka eller en kris.” MSB:s reflektioner av rapporten är att det finns goda förutsättningar för en utbredd försvarsviljan i Sverige. Att respondenterna ser Sverige som ett bra land att leva i och att 77 procent uppger att det är självklart att hjälpa andra vid olycka eller kris ser myndigheten som grundläggande för försvarsvilja. Undersökningen slår dock fast att endast hälften av de svarande känner sig tillhöra svensk beredskap och att det finns en utbredd okunskap om civilt försvar och totalförsvarsplikten.
2018 genomförde FOI tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) en enkätundersökning till allmänheten om försvarsvilja och viljan att ställa upp för totalförsvaret. Sammanslagningen av svarsalternativen ”mycket villig” och ”ganska villig” resulterade i att 49 procent svarade att man är villig att ta en stridande roll (fara för liv), 77 procent icke-stridande roll (fara för liv) och 84 procent icke-stridande roll (ej fara för liv). Utifrån respondenternas svar presenterade analytikerna undergrupper kopplade till undersökningen. Ett axplock är följande: män visar högre personlig försvarsvilja, unga vuxna visar lägre försvarsvilja, de som genomgått en militär utbildning visar högre försvarsvilja, låg utbildningsnivå anses ge något lägre försvarsvilja och inga större skillnader mellan stad och land.
Hur stärker vi försvarsviljan och vilka faktorer kan vara bidragande i dess utveckling?
Enligt ovanstående beskrivs den svenska försvarsviljan som stark bland befolkningen, siffrorna talar ett tydligt språk gällande tillhörighet och vilja att skydda det befolkningen håller kärt. För att problematisera siffrorna är det svårt att mäta motståndsvilja och försvarsvilja utan att en kris uppstår. Mätningarna som beskrivs ovan är vägledande för myndigheter som arbetar med informationsspridning och kunskapshöjande insatser om totalförsvaret och beredskap. Omvandlingen till praktiskt agerande kan endast hittas om krisen eller kriget är närvarande.
Tesen som ligger till grund för texten är stark försvarsvilja som kräver att det finns något att försvara. Det kan vara en stark relation till landet, känslan att moraliskt vara behjälplig vid kris eller en pliktkänsla att stödja landet till den mån att fara för livet är insatsen. Tidigare reflektioner kan härledas till att vi inte kan veta hur svensken ställer sig till att försvara landet innan en kris uppstår, därav bör det förebyggande arbetet vara välförankrat i både freds- och beredskapstider.
Civilsamhällets roll
Precis som det behöver finnas något att försvara behöver det finnas något som engagerar och uppmuntrar till stimulans och vilja att försvara. Civilsamhällets roll i Sveriges beredskap har två uppgifter, att bilda goda demokrater och införliva en mentalitet av ”gemenskapsbyggande”. Utan civilsamhällets insatser finns inget samhällsforum inför en kris som utbildar medborgare i grundläggande allmänmänskliga värden. Solidariskt ansvarstagande bygger på ”fotarbetare” som bistår myndigheter och samhället med ideella krafter om krisen infinner sig. Försvarsvilja byggs av att det finns något att försvara, gemenskap och kamratskap samt tillitsbyggande bidrar till försvarsvilja i fredstid och motståndsvilja i kristid. Grundantagandet gällande civilsamhället är att låta civilsamhället utvecklas och fortleva, både för demokratins och försvarsviljans skull.
Ett jämlikt samhällskontrakt
Samhällskontraktet handlar om att medborgarna samtycker till att överlämna makt och friheter till samhällets beskyddare och i gengäld erhålla trygghet, socialt skyddsnät, välfärd samt upprätthållande av rättsstatens principer. Kopplingen till försvarsvilja ses av de som lämnas utanför samhället och de som inte känner en samhörighet till att försvara något som man inte får ta del av. En utbredd misstro mot institutioner och samhällets aktörer förstärker ett missnöje mot det gemensamma samhällsbygget. Ett jämlikt samhällskontrakt är nödvändigt för att tillgodose det civila- och militära försvaret med medborgare som innehar intresse att försvara något ytterligare än sig själv. Folkvalda politiker och samhällets institutioner måste bryta segregeringen och stärka integreringen – för utan viljan att försvara finns det inget att försvara. Samhällskontraktets betydelse av lika för alla och gemenskap under samhällets paraply är avgörande för hur försvarsviljan ställer sig till verkligheten.
Tron på demokratin och de demokratiska institutionerna
Till sist, tron på demokratin och de demokratiska institutionerna. En avsaknad av tro och tillit till de institutioner som ska upprätthålla samhällets grundläggande värden leder till en avsaknad av försvarsvilja. Att tidigt bygga kommunikationskanaler som syftar till att informera om försvarsvilja och omvärldsläget är bidragande faktorer till att få befolkningen mer upplyst på säkerhetspolitiska frågor. Tron på demokratin och de demokratiska institutionerna sammanvävs genom att det är dessa befolkningen ska skydda. Att tidigt bygga tillit och få förståelse för vad som är viktigt att försvara och vilka konsekvenser landet får om de demokratiska institutionerna faller, kan inge ett större intresse och ansvarstagande från befolkningen i försvaret av Sverige.
Avslutningsvis, utifrån texten konstateras att det finns ett relativt högt intresse att försvara Sverige och i yttersta nöd ta en stridande roll. De punkter som lyfts fram som bärande för att bibehålla och stärka försvarsviljan är civilsamhällets roll, samhällskontraktet och tron på demokratiska institutioner. Tesen kring texten har kretsat kring stark försvarsvilja kräver att det finns något att försvara. Oavsett vad statistiken ger sken av eller vilka förebyggande åtgärder man tar till så är det endast dagen då krisen eller kriget står på tröskeln som avgör utfallet för framtiden. Med kapacitetsstärkande åtgärder och informationsspridning är Sverige på god väg att ge befolkningen den kunskap som behövs för att agera och försvara landet vid kris eller krig.
Håll utkik på Folk och Försvars hemsida under hösten för att skicka in din ansökan till Försvars- och säkerhetsakademin 2024!
Sigge Eriksson, Styrelseledamot LSU. Foto: Landsrådet för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer (LSU).
Källförteckning
Bra grund för människors försvarsvilja visar undersökning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2022/oktober/bra-grund-formanniskors-forsvarsvilja-visar-undersokning/ (hämtat 2 april 2023)
Christoffer Wederbrand och Daniel K. Jonsson, ”Försvarsvilja i teori och praktik, Om försvarsviljans betydelse”, FOI-R–5155-SE, december 2021
Försvarsvilja, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), https://www.msb.se/sv/forsvarsvilja/ (hämtat 2 april 2023)
Vad är försvarsvilja? Och hur viktig är den?, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2021-12-09-vad-ar-forsvarsvilja-och-hur-viktigar-den.html (hämtat 2 april 2023).