Texten är skriven av Lotta Lundmark, programansvarig för globala säkerhetstrender på Folk och Försvar

Kriget i Ukraina fortsätter att orsaka enormt humanitärt lidande. Över fem miljoner människor är på flykt inom landet och behovet av stöd är omfattande. FN:s flyktingorgan UNHCR är verksamt i många av världens konflikter, men situationen i Ukraina är på flera sätt unik, berättar UNHCR:s Ukrainachef Bernadette Castel-Hollingsworth under sitt besök i Stockholm. Folk och Försvar fick möjlighet att ställa ett antal frågor och höra mer om situationen. 

Till skillnad från många andra konfliktzoner finns i Ukraina en stark och handlingskraftig stat. Samarbetet mellan UNHCR och de ukrainska myndigheterna beskrivs som nästintill exemplariskt. Staten har både vilja och kapacitet att skydda sin befolkning och när den egna förmågan inte räcker till, kliver UNHCR in.

Just kombinationen av en fungerande stat och internationellt stöd gör Ukraina unikt. I många andra konflikter ersätter humanitära aktörer statens funktioner, men här handlar det i stället om att komplettera dem. UNHCR hjälper till när de bjuds in av myndigheterna, vilket gör att stödet blir effektivt och välriktat.

– We can step in and provide, for example, materials for repairing houses after strikes. Since we are a large organization, we can buy in bulk and get lower prices, which makes us cost-effective, förklarar Bernadette Castel-Hollingsworth.

Hon leder i dag UNHCR:s arbete med omkring 320 medarbetare i Ukraina som är baserade på fem olika platser och som i sin tur samarbetar med tusentals personer genom lokala organisationer. Med erfarenhet från konfliktzoner som Pakistan, Centralafrikanska republiken, Myanmar och Sri Lanka är hon van vid komplexa kriser. Men Ukraina sticker ut.

Det som förvånat henne mest är krigets intensitet och omfattning. Under 2025 var det endast fyra dagar utan attacker i landet.

– It’s a full-scale war, not limited to specific areas. A total war with military violence, attacks on civilian infrastructure, cyber operations and disinformation. And not to forget the ongoing war against the freedom of thought, säger hon.

Går det ens att förbereda sig för krig?

När vi frågar vilka lärdomar som finns för andra länder, som Sverige, blir Castel-Hollingsworth eftertänksam. Hon menar att det är svårt att fullt ut förbereda sig för en situation som den i Ukraina – den är för omfattande, komplex och präglad av ett konstant lidande. Däremot lyfter hon fram några centrala insikter.

För det första kräver ett fullskaligt krig ett fullskaligt svar. Hela samhället måste bidra och befolkningens vilja att bidra är avgörande.

– Resistance is not only a military tactic. The whole population is needed to face a whole-of-society threat, säger hon.

För det andra är flexibilitet och reaktivitet avgörande, både för staten och för internationella aktörer som UNHCR. För UNHCR innebär det att ständigt anpassa sitt stöd. I vissa fall genomför organisationen själv reparationer av förstörda bostäder, i andra fall handlar det om att bistå med material så att lokalbefolkningen själva kan återuppbygga sina hem.

– Each situation needs its own solution. In some cases, the right thing to do is to support with materials and let people rebuild themselves, säger hon.

Juridisk snabbhet

Den kanske viktigaste lärdomen sammanfattar hon i begreppet “legal rapidness”, som hon menar är en viktig lärdom när vi pratar om krig och beredskap i en europeisk kontext. I Europa sätter vi hög tilltro till vårt demokratiska system och rättssäkerhet. Ukraina är inte bara i krig, utan genomgår samtidigt en omfattande reformprocess med sikte på EU-medlemskap. Det innebär att rättssäkerhet och korrekt myndighetsutövning måste upprätthållas samtidigt som beslutsfattandet måste vara snabbt och flexibelt.

Castel-Hollingsworth lyfter särskilt fram statens förmåga att fatta snabba beslut, ompröva dem och anpassa regelverk efter en föränderlig situation. Här har även decentralisering varit viktigt för att på lokal nivå ha mandat och kunna agera med kortare ledtider.

Parallellt med att UNHCR ger akut humanitärt stöd så har de en central roll i juridiska frågor. Enbart i år har över 39 000 människor fått juridisk rådgivning kopplat till bostäder, exempelvis vad som gäller om ett hem förstörts, vilka rättigheter som finns vid återvändande och hur återuppbyggnad kan ske. UNHCR:s juridiska stöd till Ukraina är dock större än enbart enskilda fall. UNHCR arbetar strategiskt med att identifiera luckor i lagstiftningen, ge policyrekommendationer och stödja Ukraina i att anpassa sina regelverk till EU:s ramar. I praktiken innebär det att organisationen bidrar till att ta fram lagförslag och formuleringar som både möter krigets behov och uppfyller EU:s krav.

– We are an army of lawyers, improving the national system and helping Ukraine towards EU accession, säger hon.

Ukraina fortsätter kämpa så länge det behövs

Trots omfattande insatser finns det grupper som är särskilt svåra att nå. Det gäller inte minst människor som stannar kvar i hårt drabbade eller ockuperade områden.

Det handlar ofta om äldre personer eller människor med starka band till sina hem, till exempel genom djur, gravplatser eller familjeminnen. Det är också dessa grupper som är mest utsatta, särskilt under vintern, som i år har varit ovanligt tuff.

Samtidigt lever över fem miljoner ukrainare utanför landets gränser. En central del av UNHCR:s arbete är att skapa förutsättningar för ett framtida återvändande.

Avslutningsvis riktar Castel-Hollingsworth ett tack till Sverige för ett flexibelt och omfattande stöd. Just flexibiliteten gör det möjligt att använda resurser där de behövs som mest.

Samtidigt uttrycker hon en stark tilltro till Ukrainas framtid.

– When Ukrainians say they will pay us back, I believe them. They are innovative and strong. One day, we will all benefit from that, säger Bernadette Castel-Hollingsworth.

Relaterad verksamhet 

Folk och Försvar har tidigare lyft frågor om flyktingar, Sveriges bidrag till Ukraina och landets återuppbyggnad. Se exempel och ta del av det här:

 

Dela