Denna text är skriven av Linnéa Holmsten, utbildningsledare inom Vildmarksäventyr, Friluftsfrämjandet samt ingenjörsstudent under akademin. Artikeln är skriven som en del av 2026 års upplaga av Försvars- och säkerhetsakademin (FOSA), alla åsikter och perspektiv är författarens egna.

FOSA är en unik och exklusiv spetsutbildning för unga engagerade inom Folk och Försvars medlemsorganisationer. Deltagarna utgör en viktig del av Sveriges nutida och framtida säkerhetspolitiska fält. 

Inledning

Sveriges civila försvar är i dag under uppbyggnad efter en lång period av nedprioritering. Regeringen har pekat ut ett antal särskilt prioriterade områden för satsningar inom det civila försvaret (RK 2024), där transportsektorn intar en central roll. Det är knappast förvånande. Transportinfrastrukturen utgör en ryggrad i samhällsbyggandet och är avgörande för samhällets funktion i både vardag och kris. Vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser möjliggör inte bara ekonomisk aktivitet, utan även försörjning av befolkningen, räddningstjänst, evakuering samt militär rörlighet. Utan fungerande transporter försvåras därmed stora delar av totalförsvarets praktiska genomförande.

Sveriges inträde i Nato 2024 innebär samtidigt ett tydligt skifte i synen på civilt försvar och därmed på samhällsbyggandet i stort. Som medlemsland omfattas Sverige av krav enligt Natos artikel 3, där varje stat förväntas upprätthålla en egen grundläggande försvarsförmåga. Detta innebär att civila strukturer inte enbart ska fungera under normala förhållanden, utan även kunna motstå, hantera och återhämta sig från kriser och ytterst väpnade konflikter. I detta sammanhang är civilt försvar inte ett komplement till den militära verksamheten, utan en förutsättning för den. Nato har därför formulerat sju övergripande förmågekrav för civil beredskap (NATO 2024), vilka syftar till att medlemsländerna ska kunna bedöma och utveckla sin motståndskraft. Ett av dessa krav avser Resilient Transport Systems, det vill säga transportsystem som kan fungera, anpassas och återhämta sig även vid allvarliga störningar. Begreppet Resilient innefattar således både förebyggande åtgärder, hanteringsförmåga under kris samt återuppbyggnad efteråt.

Mot denna bakgrund blir frågan om hur resilient det svenska transportsystemet faktiskt är högst relevant. Tre svenska exempel behandlas nedan: (1) urspårningar på Malmbanan, (2) skredet vid E6 i Stenungsund och (3) kraftiga regn i Västernorrland. Utifrån dessa exempel diskuteras sårbarheter och utmaningar inom det svenska väg- och järnvägssystemet, med särskilt fokus på konsekvenser för totalförsvaret.

Järnväg

Den svenska järnvägen är ofta föremål för kritik. Förseningar, bristande underhåll och personalbrist återkommer i både politisk debatt och medierapportering, och det är svårt att identifiera en enskild orsak till problemen (Sveriges Television 2024). Samtidigt är järnvägen en central del av både den civila logistiken och totalförsvarets transportförmåga. Ett tydligt exempel på järnvägens sårbarhet är Malmbanan, järnvägssträckan mellan Luleå och Narvik. Sträckan är av avgörande betydelse för svensk industri och export, men även för transporter i ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Statens haverikommission har utrett flera urspårningar av godståg längs Malmbanan, bland annat under åren 2021, 2023 och 2024 (SKH 2023, SKH 2025b, SKH 2025c). Urspårningen 2023 ledde till ett totalt trafikstopp på 65 dagar (LKAB 2025), vilket fick betydande konsekvenser för både industriella flöden och samhällsfunktioner i regionen. Ur ett totalförsvarsperspektiv aktualiserar detta frågan om beroendet av enskilda stråk samt bristen på alternativa transportlösningar vid långvariga avbrott.

Järnvägens betydelse för totalförsvaret tydliggörs även i MCF:s (dåvarande MSB) rapport Erfarenheter från Ukraina – lärdomar för det civila försvaret (2024). Rapporten visar hur järnvägen i Ukraina har haft en central roll trots omfattande störningar och attacker. Genom användning av diesellok har trafiken kunnat upprätthållas när elförsörjningen skadats, och vagnar har anpassats för exempelvis matförsörjning, sjukvård och evakuering.

Bilväg

En septembernatt 2023 inträffade ett omfattande jordskred i Stenungsund. Skredet orsakades av överbelastade markmassor ovanför motorvägen, i kombination med nederbörd, och förstörde en större del av E6 (SKH 2025a). Sträckan var avstängd för trafik under cirka nio månader, vilket innebar att trafik som normalt passerade området fick ledas om (TRV u.å.).

Vid omledning av trafik uppstår flera begränsningar. Alla fordon kan inte trafikera alla vägar, då bärighetsklasser och vägstandard begränsar framför allt tyngre transporter. För exempelvis godstrafik kan omledningar därför bli både långa och komplexa, vilket påverkar leveranstider, bränsleförbrukning och möjligheten att snabbt förflytta resurser vid kris.

Under hösten 2025 tvingades ett 40-tal vägar stängas av i Västernorrland, samtidigt som två tågurspårningar inträffade i samband med kraftiga skyfall (SKH 2025d). Till skillnad från skredet i Stenungsund drabbades här ett större geografiskt område samtidigt, vilket ytterligare belyser problematiken kring omledning och redundans när flera delar av infrastrukturen påverkas parallellt.

Eftersom skredet bedömdes som en extraordinär händelse kunde Trafikverket frångå ordinarie upphandlingsförfarande genom undantag i upphandlingslagstiftningen (Bernövall 2023). Detta kan ha varit en bidragande faktor till att återuppbyggnaden trots allt kunde genomföras inom nio månader. Trots detta framstår tiden som lång i jämförelse med vissa internationella exempel.

Ett sådant exempel är slukhålet i Fukuoka, Japan år 2016 där återställning och öppnande för trafik skedde på mindre än en vecka (The Guardian 2016). Händelserna skiljer sig åt i både omfattning och komplexitet, men skillnaden i återställningstid är ändå anmärkningsvärd.

Det väcker frågan om vi i Sverige kan ta lärdom i snabbare processer för åtgärder vidåteruppbyggnad av skadad infrastruktur.

Prioriteringar

I rapporten Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 framhåller Försvarsmakten och dåvarande MSB att öst–västliga transportförbindelser genom Sverige är avgörande för att Nato ska kunna försvara Finland och Baltikum (Försvarsmakten 2024). Detta placerar delar av den svenska transportinfrastrukturen i ett tydligt säkerhetspolitiskt sammanhang och förstärker kraven på robusthet och tillgänglighet.

Hösten 2025 lämnade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. I planen redogörs för hur olika samhällsintressen vägs mot varandra vid prioritering av investeringar. I kapitel 9.8 behandlas effekterna för totalförsvaret, där Trafikverket konstaterar att planförslaget i sin helhet syftar till att stärka transportinfrastrukturens robusthet. Samtidigt framhålls att nyttan för totalförsvaret inte ensamt är styrande vid prioritering mellan olika objekt.

I april 2026 meddelade regeringen satsningar på Malmbanan (RK 2026). De motiv som lyfts fram rör sträckans betydelse för svensk industri och export, men satsningen illustrerar även hur totalförsvarets behov av robusta öst–västliga förbindelser kan sammanfalla med näringspolitiska intressen.

Samtidigt är det tydligt att transportsektorn endast utgör en av flera pusselbitar i uppbyggnaden av ett fungerande totalförsvar. Prioriteringar måste därför göras även inom andra delar av det civila försvaret, särskilt inom områden som bedöms ha hög strategisk betydelse. På samma sätt som Trafikverket behöver väga olika stråk och investeringar mot varandra, ställs regeringen inför avvägningar mellan konkurrerande intressen och begränsade resurser. Dessa prioriteringar kommer i hög grad att påverka hur väl samhället förmår hantera framtida kriser och påfrestningar.

Avslutningsvis kan konstateras att det svenska transportsystemet uppvisar tydliga utmaningar i relation till totalförsvaret. Frågor om systemets flexibilitet vid störningar samt om hur snabbt återuppbyggnadsåtgärder kan genomföras framstår som centrala. Dessa utmaningar har hamnat i ökat fokus i takt med att transportinfrastrukturens betydelse för totalförsvaret har uppmärksammats i större utsträckning, inte minst efter Sveriges inträde i Nato. Samtidigt samverkar detta perspektiv med andra samhällsintressen, såsom näringslivets behov av tillförlitliga och effektiva transporter. Sammantaget pekar detta mot ett ökat utrymme för satsningar som kan bidra till att utveckla ett mer robust och motståndskraftigt transportsystem.

 

Referenslista

Bernövall,  Johann  (2023). Klart: De får uppdraget att bygga upp E6. url: https://branschaktuellt.se/infrastruktur/vaegar/205928-klart-de-far-uppdraget-att-bygga-upp-e6/  (Hämtad 2026-04-25).

Försvarsmakten, MSB; (2024). Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030.

LKAB (2025). Orsaken till stora urspårningen på Malmbanan fastställd. url: https://lkab.com/press/orsaken-till-stora-ursparningen-pa-malmbanan-faststalld/ (Hämtad 2026-04-25).

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2024). Erfarenheter från Ukraina – Lärdomar för det civila försvaret. Tekn. rapport. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap.

NATO (2024). Resilience, civil preparedness and Article 3. url: https://www.nato.int/en/what-we-do/deterrence-and-defence/resilience-civil-preparedness-and-article-3 (Hämtad 2026-04-23).

RK, Regeringskansliet (2024). Omfattande satsningar för att stärka det civila försvaret. url: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/omfattande-satsningar-for-att-starka-det-civila-forsvaret/ (Hämtad  2026-04-26).

(2026). Regeringen satsar på Malmbanan i Norrbotten i den nationella infrastrukturplanen. url: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/regeringen-satsar-pa-malmbanan-i-norrbotten-i-den-nationella-infrastrukturplanen/ (Hämtad 2026-04-27).

SKH, Statens Haverikommission (2023). Slutrapport SHK 2023:04.

(2025a). Jordskred i Stenungsund. Slutrapport – SHK 2025.10.

(2025b). Urspårning med godståg 9914 på Malmbanan. Slutrapport – SHK 2025.09.

(2025c). Urspårning med godståg 9915 på Malmbanan. Slutrapport – SHK 2025.01.

(2025d). Händelser i samband med ett regnoväder i Västernorrland den 7 september 2025. url: https://shk.se/sok-utredningar/ovriga-handelser/2025-09-23-handelser-i-samband-med-ett-regnovader-i-vasternorrland—den-7-september-2025 (Hämtad 2025-04-23).

Sveriges Television (2024). Hur fan hamnade vi här? : 1. Järnvägskollapsen. SVT Play. TV-program. url: https://www.svtplay.se/video/Kv1YndG/hur-fan-hamnade-vi-har/1-jarnvagskollapsen (Hämtad 2026-04-23).

The  Guardian  (2016).  Japanese road reopens one week after vast sinkhole appeared.  url: https://www.theguardian.com/world/2016/nov/15/japan-fixes-vast-fukuoka-city-sinkhole-repaired-two-days  (Hämtad 2026-04-25).

TRV, Trafikverket (2025). Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. – (u.å). E6 Stenungsund – skredet: Omledning och återuppbyggnad. url: https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vastra-gotalands-lan/e6-stenungsund—omledning-och-ateruppbyggnad/ (Hämtad 2026-04-25).

Dela