Denna text är skriven av Felicia Hermann, kassör för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) i Göteborg, som en del av 2026 års upplaga av Försvars- och säkerhetsakademin (FOSA). Alla åsikter och perspektiv är författarens egna.

FOSA är en unik och exklusiv spetsutbildning för unga engagerade inom Folk och Försvars medlemsorganisationer. Deltagarna utgör en viktig del av Sveriges nutida och framtida säkerhetspolitiska fält. 

 

Svensk och europeisk säkerhetspolitik har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 genomgått fundamentala förändringar. Inte minst är den fullskaliga invasionen ett tydlighetens kvitto på att Ryssland utgör ett existentiellt hot mot allt vad Sverige och Europa heter. Det svenska Natomedlemskapet är det yttersta konkretiserandet av Sveriges totala omläggning av alliansfriheten, ett beslut föranlett av en historisk svängning i opinionen (SCB, 2025). Trots konsensus i opinionen gällande Nato-medlemskapet, domineras debatten allt mer av behovet av att utveckla en självständighet från USA, vår närmsta allierade (SVT, 2026). Detta efter Donald Trumps hot om tullar mot Europa, samt presidentens ivriga intresse av att köpa Grönland och hot om att lämna Nato.

Natomedlemskapets särprägel ligger i dess förmåga att ha skapat försvarspolitisk borgfred inrikes, en stabilitet som är få förunnat. Inom EU tampas man med Ungerns ovilja att släppa igenom stödpaket till Ukraina, och en allt mer oberäknelig president i Vita huset på andra sidan Atlanten. Plötsligt upplevs Natos löfte om solidaritet blekna i ljuset av Trumps revisionistiska och opportunistiska ledarskap. Detta i en tid då Nato kanske är viktigare än på länge. Med Trump i spetsen har USA backat från rollen som försvarare av den regelbaserade världsordningen, vilket ställer högre krav på Europa att stötta Ukraina. Allt mer frekvent höjs nu röster i debatten kring ‘middle powers’ och deras behov av en säkerhetspolitisk strategi självständig från USA (World Economic Forum, 2026).

Sverige och Europa upplever sig illa tvungna att bryta beroendet av USA, vår närmsta allierade, i en tid då Ryssland utgör ett existentiellt hot mot Europas överlevnad. En enad allians i Nato hade med största säkerhet utgjort en starkare motpol mot Ryssland.

Den franska presidenten Emmanuel Macron är en öppen förespråkare av ökad europeisk självständighet, inte minst inom ramen för försvarsindustrin (Omni, 2026). Även hos Tysklands förbundskansler Friedrich Merz är en av de högst prioriterade frågorna på dagordningen självständighet från USA (Dagens ETC, 2025). Det ter sig inte otänkbart att dessa uttalanden hade skapat kontroverser för bara några år sedan. För EU, en union som bygger på principen om frihandel och liberalism, kan dessa uttalanden uppfattas som det omvända: protektionism. De europeiska ledarnas uttalanden har naturligtvis inte varit fria från samtida kritik, men att det vore en impopulär hållning är svårt att påstå. Och visst säger denna svängning mycket om vår samtid och det USA som håller i taktpinnen.

USA:s politiska status som trovärdig allierad har skadats rejält i ögonen på EU (Europakommissionen, 2026). De amerikanska kraven på att få köpa Grönland tidigare i år var kanske droppen som fick bägaren att rinna över. Exceptionalismen i att kräva att få ta över ett annat Natolands territorium går inte att sticka under stolen med. Inom den politiska sfären blev detta ett tydligt kvitto på att USA, den regelbaserade världsordningens vagga, kanske blivit dess bödel (SVT, 2026).

USA:s nya strategi behöver emellertid inte betyda en bruten allians med Europa. Att det råder en spricka inom Nato är uppenbart och olägligt, men inte avgörande per se. Uppfattningen om USA som Sverige och Europas i särklass viktigaste allierade kvarstår. Till detta hör viljan att främja goda relationer med USA och fortsatt arbeta nära försvarspolitiskt (Europakommissionen, 2026). Att EU:s artikel 42:7 skulle vara en legitim ersättare av Natos artikel 5, dementeras än av många inom försvarsmakten. Kanske råder det meningsskiljaktigheter mellan politiken och försvarets uppfattning gällande hanteringen av det förändrade USA?

Om så är fallet, utgör detta ännu ett lager i den mångfacetterade sammansvetsning av de båda sfärerna som är nödvändig för svensk och europeisk försvarsförmåga. Särskilt viktig är denna sammansvetsning i en tid av existentiella hot mot vår frihet och säkerhet. Politikens förmåga att lyssna på professionen och främja erfarenhetsutbyte, bör rimligen utvecklas och samförstånd skapas.

USA:s omläggning av utrikespolitiken för med sig nya implikationer för svensk och europeisk säkerhetspolitik. Än är det ovant med en amerikansk president som tycks bestämma sin utrikespolitik beroende på dagsform. För oss på hemmaplan står stödet till Ukraina ständigt högst upp på dagordningen, något som allt mer faller på EU:s bord när USA
tvekar. USA förblir Sveriges och Europas närmaste allierade, något som per se inte står emot en ökad europeisk självständighet. Sverige och Europa står inför en diplomatisk och politisk balansgång där USA å ena sidan framstår som opålitlig, men å andra sidan förblir vår viktigaste allierade.

Källförteckning

Dagens ETC. (2025 februari 25). Friedrich Merz: Europa ska bli självständigt från USA. Hämtad 22/4-2026 från: https://www.etc.se/utrikes/friedrich-merz-europa-ska-bli-sjaelvstaendigt-fraan-usa

Europakommissionen. (20 januari 2026). Special Address by President von der Leyen at the World Economic Forum. Hämtad 22/4- 2026 från: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/da/speech_26_150

Omni. (2026 april 26). Macron: EU:s försvarsklausul starkare än Natos artikel 5. Hämtad 26/4-2026 från: https://omni.se/macron-eu-s-forsvarsklausul-starkare-an-natos-artikel-5/a/ArR7bn

SCB. (2025 juni 11). Nato-sympatier 20222 – 2025. Hämtad 22/4-2026 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/tabell-och-diagram/eu–emu–och-nato-sympatier/nato-sympatier-2022-2025/

SVT. (2026 januari 18). Kraftiga reaktioner efter Trumps tullbesked i Grönlandsfrågan. Hämtad 23/4-2026 från: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/omvarldens-reaktioner-efter-donald-trumps-tullbesked-i-gronlandsfragan

World Economic Forum. (20 februari 2026). Davos 2026: Special address by Mark Carney, Prime Minister of Canada. Hämtad 22/4-2026 från: https://www.weforum.org/stories/2026/01/davos-2026-special-address-by-mark-carney-prime-minister-of-canada/

Dela