Artiklar

Publicerat: 2020-08-25

Framtidens civila försvar – perspektiv från Moderaterna

Inför höstens försvarsbeslut har Folk och Försvar erbjudit alla partier som är representerade i Försvarsberedningen att skriva varsin artikel med sina perspektiv på framtidens civila försvar. I den här artikeln skriver Pål Jonson från Moderaterna om sina tankar kring den civila komponenten av totalförsvaret.

 

Fokus i försvarsdebatten ligger oftast på det militära försvaret. Men faktum är att det militära försvaret inte kommer att lösa sina uppgifter i händelse av kris och krig utan stöd från det civila samhället. Viktiga resurser för totalförsvaret som till exempel transporter, livsmedel och sjukvård ska till största delen levereras av aktörerna som ingår i det civila försvaret. Försvarsmakten har vid flera tillfällen uttryckt oro över att det civila försvaret inte utvecklas i samma takt som det militära försvaret.

Men även den pågående coronapandemin har visat på brister i Sveriges beredskap. De beredskapslager av till exempel läkemedel, livsmedel och drivmedel som fanns under det kalla kriget är sedan länge avskaffade och det finns luckor i sjukvårdsförmågan samt i myndigheters förmåga att samverka med näringslivet.

Ansvaret för att utvecklingen av det civila försvaret gått för långsamt ligger ytterst på regeringen som inte prioriterat denna fråga. Flera centrala utredningar, bland annat den om ledning och sektorsansvar, är försenade och det saknas även en tydlig plan för finansiering av det civila försvaret.

Detta trots att de politiska förutsättningarna för att driva på arbetet med det civila försvaret har varit mycket goda. Försvarsberedningen lade redan i december 2017 fram en omfattande rapport med förslag för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret. Rapporten Motståndskraft spände över områden som försörjningsberedskap, befolkningsskydd, samverkan med näringslivet samt cyberförsvaret. Rapporten hade brett och starkt politiskt stöd. Ledamöterna i beredningen var också ense om att det brådskar att få strukturerna för det civila försvaret på plats i ljuset av det försämrade säkerhetsläget. Men regeringen har tyvärr allt som oftast kört fast i utredningar eller valt att inte agera.

Ett tydligt sådant exempel där regeringen inte har handlat är införandet av ett samlat totalförsvarsdepartement med ansvar för både militärt och civilt försvar. Idag har Försvarsdepartementet ansvar för det militära försvaret och Justitiedepartementet ansvar för det civila försvaret. Det är uppenbart att denna uppdelning som infördes av den nuvarande regeringen har medverkat till att det militära och det civila försvaret har gått i otakt.

Det är mycket angeläget att försvarsbeslutet i höst faktiskt blir ett riktigt totalförsvarsbeslut där de militära och civila delarna hänger ihop.

För det första behöver det klart och tydligt slås fast att det är det väpnade angreppet som ska vara dimensionerande för det civila försvaret. Klarar Sverige att hantera de krav som kriget kan ställa på samhället står vi också bättre rustat att hantera krisen. Om vi hade haft ett starkare civilt försvar på plats skulle vi också varit bättre rustade att hantera coronapandemin. Bristen på beredskapslager är ett sådant exempel som kräver åtgärder här och nu.

För det andra behöver strukturer, ansvarsförhållanden och ledning för det civila försvaret skyndsamt komma på plats. Det utgör själva ryggraden i totalförsvaret. Det handlar bland annat om behovet att införa civilområden, sektorsansvariga myndigheter men även om att tydliggöra och stärka näringslivets roll i totalförsvaret. Vidare skulle regeringskansliets förmåga stärkas genom ett införande av ett nationellt säkerhetsråd vid statsrådsberedningen

För det tredje behöver hela samhällets motståndskraft stärkas. Det handlar bland annat om behovet av ett starkare säkerhetsskydd för att säkra möjligheten till elektroniska kommunikationer mellan aktörerna inom totalförsvaret. Det behövs ett cybercenter med en egen budget för att hantera avancerade cyberattacker mot Sverige. Men även ny myndighet för psykologiskt försvar som både tillgodoser att vi kan bemöta påverkansoperationer riktade mot Sverige. Syftet med dessa åtgärder är att upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan.

Sverige måste ha en stark försvarsförmåga som verkar konfliktavhållande och som i händelse av kris och krig garanterar att försvaret kan agera kraftfullt för att värna vårt territorium och våra intressen. Den osäkra omvärldsutvecklingen understryker det behovet dagligen, nu senast i Belarus i vårt eget närområde. Ett starkt totalförsvar kräver ett modernt och fungerande civilt försvar. Moderaterna kommer att arbeta för att det ska bli ett starkt totalförsvarsbeslut i höst som tar hänsyn till alla delar av försvaret.

Pål Jonson
Ordförande i försvarsutskottet och försvarspolitisk talesperson (M)

 

 

 

Relaterat material