Artiklar

Publicerat: 2020-09-01

Framtidens civila försvar – perspektiv från Socialdemokraterna

Inför höstens försvarsbeslut har Folk och Försvar erbjudit alla partier som är representerade i Försvarsberedningen att skriva varsin artikel med sina perspektiv på framtidens civila försvar. I den här artikeln skriver Niklas Karlsson från Socialdemokraterna om sina tankar kring den civila komponenten av totalförsvaret.

Vid regeringsskiftet 2014 påbörjade den socialdemokratiskt ledda regeringen omgående återupprustningen av totalförsvaret. Historiskt stora ekonomiska tillskott, återaktivering av den allmänna värnplikten, som den borgerliga regeringen hade avskaffat, har parats med myndighetsinstruktioner. Återupprustning av försvaret bygger på totalförsvarstanken, det vill säga utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar kräver satsningar på både det militära och det civila försvaret. Utan ett starkt civilt försvar riskerar satsningar på det militära försvaret att inte få önskad effekt. Den pågående pandemin ger detta vägval rätt. Ett starkt civilt försvar är grunden för samhällets motståndskraft när krisen drabbar vårt land och våra invånare. Nu måste återuppbyggnaden av ett starkt civilt försvar fortsätta.

Den pandemikris vi nu upplever har blottlagt brister i vår beredskap, brister som måste åtgärdas. Den stora nedmonteringen av totalförsvaret genomfördes i en annan tid, präglad av de ljumma vindar som drog över världen efter Sovjetunionens kollaps, Berlinmurens fall och Europeiska unionens expansion. Men pendeln svängde för långt.

Avvecklingen av det civila försvaret innebar på många sätt slutet på beredskapslagring, planering och återkommande övningar. Dessutom fick nyliberala politiska och ekonomiska doktriner ett stort genomslag på samhällets organisering. Styrmodeller, hämtade från tillverkningsindustrin, som on demand, just in time och lean production har kommit att tillämpas på kollektiva nyttigheter, utan hänsyn till de samhällspåfrestningar som en kris eller ett krig medför. Kombinationen av ett avvecklat civilt försvar och nyliberala politiska doktriner har visat sig vara en förödande för samhällets förmåga att skydda sina invånare när krisen drabbar oss.

Eftersom ingen vet exakt var, när eller hur krisen kommer drabba oss måste vår generella beredskap höjas. Försämrat säkerhetspolitiskt läge och militär upprustning är direkta hot i vårt närområde men även klimatförändringarnas effekter, såsom extrema väderhändelser, torka, översvämningar och havsnivåhöjningar, kan leda till stora påfrestningar. Konkurrens om naturresurser och de migrationsströmmar som följer av detta kan förstärka pågående konflikter. Då ökar även risken för att nya konflikter uppstår.

Särskild vikt måste vidtas för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna inklusive nödvändig försörjning. Det handlar om att stärka robustheten inom de viktigaste samhällsfunktionerna. När vi gör detta måste vi vara pragmatiska. Det viktigaste och mest akuta först, samtidigt som vi påbörjar långsiktig återuppbyggnadsplanering för sådant som kan anstå.

Som vi sett under det senaste halvåret påverkas de normala handelsflödena vid en kris. Viss produktion kan störas och stater agera i egenintresse genom att införa handelsrestriktioner eller exportstopp på efterfrågad utrustning. En viktig del i arbetet med den återupptagna totalförsvarsplaneringen måste därför vara förmågan att lagra och i viss mån säkerställa egen produktion av strategiskt viktiga produkter. För detta krävs ekonomiska tillskott, anpassad lagstiftning och omsorg om viktig svensk industri. Hälso- och sjukvård, läkemedelsproduktion, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, tillgång till drivmedel och energi är sådana områden, liksom kompetensen att underhålla försvarets materiel och upprätthålla samhällskritisk infrastruktur.

Goda exempel måste tjäna som inspiration och anpassas efter våra förhållanden. Finland har under lång tid lagt stor vikt vid försörjningsberedskap och förmågan att underhålla sina system. Här finns mycket att lära, både i sättet att organisera sig och vad avser finansiering. Särskilt bör Finlands så kallade Försörjningsberedskapscentral studeras, dess uppgift är att planera och operativt genomföra upprätthållandet och utvecklingen av landets beredskap.

Ett robust civilt försvar är en fundamental del av totalförsvaret. För mig som socialdemokrat är detta också en självklar del av välfärdsbygget. När den enskilde är som svagast måste samhället vara som starkast. När krisen eller kriget väl kommer ska vi vara förberedda. Med målmedvetet arbete och ansvarstagande pragmatism kan vi åstadkomma detta. Socialdemokratiska regeringar tog ansvar och byggde under efterkrigstiden ett av världens starkaste totalförsvar. Vi kan och ska göra det igen.

Niklas Karlsson (S)
Ordförande Försvarsberedningen
Vice ordförande Försvarsutskottet

Relaterat material