Denna text är skriven av en deltagare från 2024 års upplaga av Försvars- och säkerhetsakademin (FOSA), Jonathan Sjöstrand, tidigare Förbundskassör för Europeiska Ungdomsparlamentet. FOSA är en unik och exklusiv spetsutbildning för unga engagerade från Folk och Försvars medlemsorganisationer och deltagarna utgör en viktig del inom Sveriges nutida och framtida säkerhetspolitiska fält. Deltagarnas texter är skrivna utifrån deras egna åsikter och perspektiv kring försvars- och säkerhetspolitik samt samhällets krisberedskap. Denna artikel är en reflektion gällande utvecklingen i Kina, kommunistpartiets dröm om en ny världsordning och hur landet på flera fronter utmanar grundläggande demokratiska värden.

Kommunistpartiet i Kina har ett långsiktigt mål som genomsyrar all politik: överlevnad. I världens största land är det konstigt att det inte finns någon riktig organiserad opposition, men i landet pågår just nu en förändring. Kommunistpartiet i Kina ser i mörkret av landets ekonomiska bekymmer ett stort behov av att slå vakt om sin egen säkerhet, och motverka oppositionsbildningar som kan hota partiets styre. Ett paradigmskifte sker därför i världens största land: Kommunistpartiet i Kina väljer att prioritera säkerhet över den ekonomiska tillväxten. I praktiken innebär detta total kontroll över vad som händer innanför landets gränser, och i allt större utsträckning även utanför landets gränser. Väst, med USA i spetsen, ses som en motståndare. Kommunistpartiet anser att man befinner sig i en oundviklig kamp där partiet endast överlever om man står kvar som segrare. Detta kommer att bidra till det osäkra världsläget. Ett mer aggressivt Kina är att vänta.

Vad händer i Kina?

Många kineser upplever att landet just nu är i ekonomiskt förfall – trots att BNP växer. Låga födelsetal i kombination med en svajig bostadsmarknad, som utgör en viktig och stor del av Kinas ekonomi, gör att många kineser tappat hoppet om framtiden. Även partiets och statens finanser går dåligt: statsskulden ökar och ungdomsarbetslösheten är på en såpass hög nivå att kinesiska myndigheter tillfälligt slutat rapportera den. [1] Sammantaget skapar detta osäkerhet i landet, och osäkerheten skapar en rädsla hos partitopparna. Kan herraväldet få ett abrupt slut om befolkningens tillväxt inte tillgodoses?

Trots de ekonomiska utmaningarna strävar den kinesiska regimen fortfarande efter stormaktsstatus. Drömmen om en kinesisk renässans är en central del av kommunistpartiets historieskildring, där landet 100 år efter maktövertagandet, alltså 2049, återigen ska bli jordens mittpunkt. En stormakt definieras av den kinesiska regimen som ett land som på riktigt utmanar USA:s ställning i världen, USA:s hegemoni som Kina beskriver det, och där anser regimen att man inte är idag. Kina arbetar därför på två fronter, genom att: 1. Stärka Kinas säkerhet och ställning i världen och 2. Underminera och marginalisera USA:s ställning i världen.

Kina och världsordningen

Den regelbaserade världsordningen, med västs generösa investeringar, har under lång tid gynnat Kinas tillväxt. På senare tid har dock skepsisen växt – framför allt i USA. Kina arbetar därför mer och mer för att utmana och bryta ner den regelbaserade världsordningen i syfte att göra sig oberoende. Målet är att göra detta framför allt genom att minska USA:s kontroll och dominans i världshandeln. [2] Kina använder sig av strategin “använda landsbygden för att omringa staden”. Samma taktik användes under kinesiska inbördeskriget men har på senare tid kommit att beskriva förhållandet mellan det globala syd och väst, och att en stark position i globala syd på längre sikt kan störta USA:s hegemoni. Idag är Kina den näst största investeraren i världen, och genom investeringar i infrastruktur i globala syd med så låg ränta att ett land i globala syd inte kan tacka nej, skapar man beroendeförhållanden som kan komma att utnyttjas i framtiden för att stärka Kinas globala makt. Det handlar också om att kontrollera viktiga ekonomiska instrument som handelsvägar, råvaror och hamnar, och på så sätt inte vara beroende av den rådande världsordningen. [3]

Kina vill erbjuda ett alternativ för länder framför allt i det globala syd. Kinas modell utgår från en multipolär värld där länder “inte har rätt att påtvinga andra sin ideologi”. I praktiken innebär detta att Kina vill ha en värld där begrepp som mänskliga rättigheter och demokrati inte påtvingas andra länder, eftersom Kina själva inte följer dem. Kinas världsbild är tilltalande för många länder vars mål först och främst är ekonomiska, och inte demokratiska, [4] och läget är gyllene med ett alltmer opålitligt USA och ett väst som riskerar slitas samman i oenigheter kring Ukraina. Kina vill ses som ansvarstagande och en objektiv ledare i världen som inte önskar påtvinga andra sina ideal. För att åstadkomma detta arbetar Kina proaktivt i multilaterala sammanhang, och vissa forskare talar om en “kinafiering” av FN. [5]

Att underminera väst

“För våra vänner har vi gott vin, men för våra fiender har vi hagelgevär”. Så beskrev den före detta kinaambassadören i Stockholm Kinas utrikespolitik. Citatet stämmer väl överens med verkligheten eftersom Kina bedriver ett arbete världen över för att trycka tillbaka Kina-kritiska krafter, ofta genom hot och våld. [6] Framför allt handlar arbetet om att påverka den kinesiska diasporan och bryta ner oppositionsbildningar, och man gör det genom den lämpligt namngivna avdelningen för “fiendearbete”. Avdelningen ser bland annat till att personer med kinesisk bakgrund spionerar på varandra, i syfte att kontrollera högljudd kritik mot partiet. Men Kina har även ett intresse av att påverka den allmänna debatten i väst, och att utöva hot för att få som man vill. [7] Detta görs alltmer: när Kina grep den svenske förläggaren Gui Minhai gjorde man inte det på kinesisk mark, utan i Thailand där han dessutom var i sällskap av två svenska diplomater. Kina visar sig vara villiga att ta lagen i egna händer utanför landets gränser, något som är djupt problematiskt för stabilitet och rättssäkerhet i andra länder. [8] När Gui sedan fick pris i Sverige hotade Kina med handelsrestriktioner.[9]

Ett annat exempel på detta är så kallade “polisstationer” (Kina benämner dem servicecenter) i utlandet för att upprätthålla kontroll av den kinesiska diasporan, där åtminstone en beräknas finnas i Sverige.[10] Nyligen framkom det att Kina använt bland annat svensk elektronisk infrastruktur för att spionera mot amerikanska, brittiska och svenska politiker. Politikerna i fråga intresserade sig för Kina, och flera miljoner kan vara drabbade.[11]Aktionen är allvarlig då Kina kan använda informationen för påverkansoperationer. Kina vill åt personlig info, särskilt hos högt uppsatta inom statsförvaltningen, för att sedan kunna använda det i utpressningssyfte och i förlängningen splittra väst – ofta rör det sig om patientjournaler.[12]

Det finns otaliga fler exempel på hur Kina aktivt försöker påverka väst: alltifrån hur Kina drar in visum för journalister och forskare som kritiserar Kina, i kombination med anonyma dödshot därför ser till att journalister och forskare i väst utövar självcensur, till det stora påverkansarbetet på västliga universitet. Trots påverkansoperationer är flera europeiska länder naiva när det kommer till Kina. Frankrike och Spanien har utlämningsavtal med Kina, som resulterar i att flertalet taiwanesiska medborgare har utlämnats. Tyskland, Grekland, Italien och Portugal har täta ekonomiska samarbeten med Kina som inkluderar investeringar i viktig infrastruktur och samarbete mellan affärsmän och partitoppar i Kina.[13] När Kina är inblandade i affärer går det inte att särskilja vad som är politiska motiv och ekonomiska motiv eftersom de ofta går in i varandra. Kinesiska forskningssamarbeten på universitet med kinesiska militära forskare, och strategiska uppköp av infrastruktur och företag i Europa skapar en sårbarhet i Europa. Kina använder sig av sårbarheten för att bedriva teknikstöld. Tillsammans med detta bedriver Kina cyberspionage, och i EU beräknas 55 miljarder EUR gå förlorade per år och sätta 290 000 jobb i riskzonen på grund av Kinas inflytande. [14] Konsekvenserna kan i längden bli förödande för Europa.

Europa behöver vakna

Det tål att upprepas att kommunistpartiets huvudsakliga mål är överlevnad, eftersom det gör det enklare att genomskåda Kinas ambitioner i världen. Överlevnad kan endast ske genom kontroll: ekonomisk och politisk. Genom att kontrollera befolkningen inom och utanför landet säkerställer man att ingen opposition bildas. Kina agerar dessutom för att påverka parter som inte direkt involverade, såsom Sverige. Teknologiska standarder och teknikspionage genom cyber gör att makten hamnar i Xis händer. Här riskerar det att utmynna i självcensur hos bland annat media och politiker, eftersom de ekonomiska påtryckningarna blir alltför stora. I kombination med ett svagare och mindre demokratiskt världssamfund skapas möjligheter för Kina att få agera på sina egna spelregler i sitt närområde, framför allt Taiwan.

Kina döljer sanningen bakom ambitionen att vilja skapa ett oberoende världssamfund. I själva verket handlar det om att skapa en omvärld som är rädd för att kritisera Kina, så att Kina kan agera som man vill i sina gränskonflikter och i den globala handeln. Europa behöver därför en stark gemensam motståndsstrategi, som innebär att man accepterar kostnaderna för detta. Det är viktigt att EU arbetar för ett minskat kinesiskt inflytande, och särskilt att den kinesiska diasporan i Europa får möjlighet att vara självständig från kommunistpartiet. EU behöver också arbeta för ett minskat kinesiskt inflytande i globala syd, för att motverka strategin att “omringa staden genom landsbygden”. EU behöver ta ett större ansvar och se hoten, för att värna demokratin och vår ekonomiska frihet. Sammantaget är Kinas mål en omvärld som inte har makt nog att sätta stopp för den kinesiska framfarten. Det i kombination med intern kontroll är det enda sättet kommunistpartiet kan överleva på. Ett alltmer kompromisslöst Kina vill säkerställa sina intressen även i utlandet. Europa måste förbereda sig på ett aggressivt Kina, och vara beredda att svara.

Håll utkik på Folk och Försvars hemsida under hösten för att skicka in din ansökan till Försvars- och säkerhetsakademin 2025! Läs mer om utbildningen här.

Jonathan Sjöstrand, före detta Förbundskassör för Europeiska Ungdomsparlamentet. Foto: Privat

Källförteckning

Hall, “For many in China, the economy feels like it is in recession” (11/3 2024), Reuters, hämtad 23/42024, https://www.reuters.com/world/china/many-china-economy-feels-like-it-is-recession-2024-01-17/

Hamilton, Ohlberg, Den dolda handen (2020), Bokförlaget Daidalos, översatt från engelska: Nordqvist

Hawkins, “Explainer: China’s covert overseas ´police stations`” (20/4 2023), The Guardian, hämtad: 27/3 2024, https://www.theguardian.com/world/2023/apr/20/explainer-chinas-covert-overseas-police-stations

Lundberg, “Svenska politiker utsatta för kinesisk hackerattack” (31/3 2024), SVT Nyheter, hämtad: 31/3 2024, https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svenska-politiker-utsatta-for-kinesisk-hackerattack

McCarthy, “China has a sweeping vision to reshape the world – and countries are listening” (10/11 2023), CNN, hämtad 27/3 2024, https://edition.cnn.com/2023/11/09/china/china-xi-jinping-world-order-intl-hnk/index.html

Myrén, “Så sätter Kina press på konkurrenterna” (18/6 2019), svenskt näringsliv, hämtad 7/4 2024, https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/arbetsmarknadspolitik/sa-satter-kina-press-pa-konkurrenterna_1004692.html

Mårtensson, “Kinakännaren Ola Wong: “Landet testar gränserna för vad man kan göra”” (9/2 2018), SVT Nyheter, hämtad 27/3 2024, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kinakannaren-ola-wong-kan-ses-som-en-skymf-mot-sverige

Wong, Pekingsyndromet (2015), Ordfront förlag “Ryssland och Kinas närvaro i Afrika – hur påverkar det Sverige och Europa?” (14/6 2023), Folk och Försvar, Jerdéns anförande, hämtad 23/3 2024, https://folkochforsvar.se/event/ryssland-och-kinas-narvaro-i-afrika-hur-paverkar-det-sverige-och-europa/

“Årsöversikt 2023” (2024), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), hämtad 23/3 2024, https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/2-om-forsvarsmakten/dokument/musts-arsoversikter/mustarsoversikt-2023.pdf

[1] Hall, “For many in China, the economy feels like it is in recession” (11/3 2024), Reuters.

[2] “Årsöversikt 2023” (2024), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST)

[3] Hamilton, Ohlberg, Den dolda handen (2020)

[4] McCarthy, “China has a sweeping vision to reshape the world – and countries are listening” (10/11 2023), CNN.

[5] Hamilton, Ohlberg, Den dolda handen (2020)

[6] Hamilton, Ohlberg, Den dolda handen (2020)

[7] “Årsöversikt 2023” (2024), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST)

[8] Mårtensson, “Kinakännaren Ola Wong: “Landet testar gränserna för vad man kan göra”” (9/2 2018), SVT Nyheter

[9] Hamilton, Ohlberg, Den dolda handen (2020)

[10] Hawkins, “Explainer: China’s covert overseas ´police stations`” (20/4 2023), The Guardian

[11] Lundberg, “Svenska politiker utsatta för kinesisk hackerattack” (31/3 2024), SVT Nyheter

[12] Hamilton, Ohlberg, Den dolda handen (2020)

[13] Hamilton, Ohlberg, Den dolda handen (2020)

[14] Myrén, “Så sätter Kina press på konkurrenterna” (18/6 2019), Svenskt näringsliv