Redan vid 16 års ålder omfattas unga av den svenska totalförsvarsplikten. Det innebär att alla som är bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år vid höjd beredskap kan bli inkallad för att hjälpa till. De som har genomfört en militär grundutbildning med värnplikt får en uppgift inom det militära försvaret och de som har en sjukvårdsutbildning kan behöva hjälpa till inom sjukvården. Utöver detta kan totalförsvarsplikten innebära uppgifter som att dela ut vatten och mat eller visa människor till närmaste skyddsrum. Grunden för totalförsvaret är ett gemensamt ansvar för att värna den nationella suveräniteten, skydda människors liv och hälsa, säkerställa samhällets funktionalitet och värna demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
Totalförsvarsplikten kan verka självklar men för många är ordet ”totalförsvar” och ”plikt” fortfarande okänt. Totalförsvarsplikten infördes 1995 och till skillnad från den tidigare allmänna värnplikten omfattar totalförsvarsplikten, dels både män och kvinnor, dels alla delar av landets försvar – inte bara det militära. Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde beslutade regeringen för fem år sedan att berörda myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret. I samband med detta uppkom en ökad diskussion om Sveriges beredskap, samt hur samhället gemensamt kan bli bättre på att öka kunskapen om och stärka folkförankringen kring Sveriges totalförsvar.
I slutet av 2020, den 27 november, arrangerade Folk och Försvar tillsammans med Svenska Lottakåren ett seminarium om unga i totalförsvaret. Seminariet berörde ämnet utifrån flera olika perspektiv: Först och främst, om vi kan utgå från särskilda mönster och värderingar bland den unga målgruppen idag på ett övergripande plan, vad har då unga för uppfattning och förståelse för totalförsvaret? För det andra, vilken typ av information nås de av via olika kanaler, och hur jobbar myndigheter, utbildningsväsendet och de frivilliga försvarsorganisationerna med att sprida information till dem? För det tredje, hur arbetar en frivillig försvarsorganisation, i detta fall Svenska Lottakåren, med att öka engagemang för unga kvinnor kring försvarsfrågor och vad behöver vi göra för att främja en ökad kunskap och ett ökat engagemang för frågorna bland unga idag?
Under seminariet berättade Jessica Åkerström från Ungdomsbarometern om ungas försvarsvilja, vilket dels presenteras i den rapport som Ungdomsbarometern gör årligen, dels en aktuell rapport som gjorts på uppdrag av Lottakåren med fokus på unga kvinnor.
Dagens unga kallas i vissa sammanhang för Generation Z som består av personer födda sent 90-tal och framåt, och följer på Generation Y- den så kallade Millennialsgenerationen. Gemensamma trender för dagens generation kan endast sammanfattas med några få kännetecken, eftersom unga är en heterogen grupp med olika värderingar, attityder och erfarenheter. För att ändå sammanfatta några få penseldrag lyfte Jessica Åkerström att många unga idag präglas av ett dystopiskt tänkande och en dyster framtidssyn på sin omvärld där klimatkris, politisk oro, terrordåd och konflikter påverkar synen på framtiden. Precis som Millennials är dagens unga generation individualister med många valmöjligheter. På grund av detta vill många unga göra medvetna val och dessutom själva vara medvetna och pålästa om dagens samhällsfrågor. Många unga har höga krav på sig själva, de vill ha en möjlighet att kunna påverka sin omgivning och samhälle och de flesta är väldigt upptagna med livet här och nu. Det är en uppkopplad generation där digitala plattformar är en stor del av vardagen. Samtidigt är dagens unga, till skillnad från Millennials, i högre utsträckning trygghetssökande och man håller familjen väldigt högt.
I den studie om unga tjejers försvarsvilja som Ungdomsbarometern genomförde tillsammans med Svenska Lottakåren visar resultaten att behovet av ett försvar känns avlägset och bilden av försvaret är diffus. I studien svarade en 17-åring:
”Jag är inte så engagerad, det känns inte så aktuellt. Jag vet inte direkt något om det och är inte särskilt intresserad av att veta mer just nu – vi är ju inte i konflikt med någon”.
Betydelsen av att värna om demokratin är också diffus för många unga idag och Jessica Åkerström sammanfattade att demokratin ofta tas för givet. Endast 12 procent av unga tjejer sa att de var intresserade av att genomföra värnplikt, medan intresset bland unga killar var dubbelt så stort. Synen på mönstring och värnplikt är däremot i grunden positiv men många unga uppger att de vill ha mer information. Slutligen är kunskapen och förståelsen om ordet plikt och försvar låg och många unga uppgav att de behöver mer information för att förbereda sig inför mönstring och värnplikt.
Marinette Nyh Radebo, kommunikationsdirektör på Rekryteringsmyndigheten (som nu i februari 2021 får namnet Plikt- och prövningsverket) berättade att avskaffandet av den allmänna värnplikten har påverkat kunskapen om totalförsvaret och försvarsviljan bland unga. Sedan totalförsvarsplikten infördes med värnplikt är Rekryteringsmyndigheten den myndighet som de flesta unga först får kontakt med inför sin mönstring och idag, efter fyra årskullar sedan återaktiveringen av värnplikten, har kunskapen om värnplikt generellt ökat bland Sveriges 18-åringar. Marinette Nyh Radebo lyfte att myndigheten genomför en nollmätning i december och en effektmätning i juli för att se hur ungas kunskap och attityd om mönstring och värnplikt förändrats efter att Rekryteringsmyndigheten har genomfört sitt informationsuppdrag. Resultaten visar att i nollmätningen är kunskapen generellt låg, 65 till 85 procent av de svarande meddelade att de känner till att värnplikten är återaktiverad. I effektmätningen har däremot kunskapen stigit till 90 till 95 procent.
Marinette Nyh Radebo berättade att 91 procent av unga i effektmätningen uppger att de har nåtts av information om totalförsvarsplikten genom det fysiska brev som myndigheten skickar ut till ungefär 100 000 unga varje år. Rekryteringsmyndigheten har ett stort ansvar för att informera om totalförsvarsplikten, ett uppdrag som är angivet i lag. Hon lyfte att myndigheten använder sociala medier för att sprida information, de skickar ut en fysisk broschyr med information om plikt och en vecka senare får alla 18-åringar inloggningsuppgifter för att besvara mönstringsunderlaget. För de cirka 15 000 som mönstrar varje år får alla en särskild mönstringshandbok, det finns en gemensam Facebookgrupp för alla och myndigheten använder också tidigare rekryter som får berätta om sina erfarenheter. Dessa kallas intygare och blir som mönstringens egna ”influencers”. En av tre klarar mönstringen, och resterande hänvisas till engagemang i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna.
Robert Trupp, chef för avdelningen för samverkan och kommunikation vid Luftvärnsregementet i Halmstad, berättade att regionala aktörer i Halland nu investerar för att öka krismedvetenhet bland unga. Försvarsmakten måste tillsammans med berörda myndigheter och aktörer nå nästa generations unga för att öka kunskapsnivån om kris och beredskap. Robert Trupp lyfte exempelvis den totalförsvarsdag 2019 där 1700 elever och 100 lärare från regionen samlades för att bredda insikten och förståelsen för det svenska totalförsvaret. Utöver detta framhävde Robert Trupp vikten av att nå unga i skolan. Han berättade att det har tagit lång tid att ta sig in på skolan men det är en viktig plattform för att öka kunskap och intresset för frågorna, samt för att visa bredden av aktörer som arbetar för Sveriges totalförsvarsberedskap.
Flera initiativ finns för att öka ungas intresse och kunskap om försvarsfrågor. Försvarsutbildarna, en av de frivilliga försvarsorganisationerna, erbjuder ett stort antal ungdomskurser med olika inriktningar för ungdomar mellan 15–20 år. I oktober 2020 anordnade de på uppdrag av Försvarsmakten exempelvis en lägerskola i Blekinge för att ge ett 30-tal ungdomar en ökad inblick i försvarets verksamhet. Målet är att locka ungas intresse till Försvarsmakten, räddningstjänsten och polisen. Andra initiativ utgår från ett bredare perspektiv på säkerhet och Sveriges beredskap. MSB har exempelvis inlett projektet ”Vi Behövs!” tillsammans med Fryshuset för att utbilda unga i krisberedskap, självkännedom och demokratiarbete.
Frivilligorganisationernas verksamhet för ungdomar och unga syftar till att öka kunskapen om totalförsvaret, erbjuda en meningsfull fritid samt bidra till en bred folklig förankring av totalförsvaret. De olika organisationerna kan fånga upp en bredd av intresseområden hos unga – alltifrån radiokommunikation, motorcyklar, djurskötsel till sjöräddning och sjukvård. Det är däremot viktigt att framhålla det som Jessica Åkerström lyfte: dagens unga generation har mycket på gång och vill göra medvetna val kring vad man lägger sin tid på. De frivilliga försvarsorganisationerna konkurrerar med många andra organisationer och intressen som lockar ungdomar och unga vuxna idag. Det är inte självklart att en infoträff om vad totalförsvaret betyder eller vad en viss frivillig försvarsorganisation gör leder till ett ökat engagemang. När kunskapen om Sveriges totalförsvar är lågt finns det också en stor sannolikhet att intresset för att engagera sig inom totalförsvaret är lika lågt, eller till och med lägre.
Rebecca Ahlner, projektledare på Svenska Lottakåren, lyfte tre viktiga aspekter att ha med sig i arbetet för att öka just unga tjejers engagemang i totalförsvaret: frivillighet som kraft, vikten av kunskap om målgruppen och att de flesta unga idag är väldigt samhällsengagerade. Som frivillig försvarsorganisation når Lottakåren, tillsammans med de andra organisationerna, människor på deras fritid. Människor engagerar sig för att de är intresserade och vill hjälpa till och för att engagemanget ger dem någonting. Rebecca Ahlner berättade att det är deras engagerade medlemmar som är ute och informerar om totalförsvaret på sin fritid och det är så kunskapen sprids vidare. Med få ekonomiska medel kan ändå de frivilliga försvarsorganisationerna få en stor genomslagskraft tack vare engagerade frivilliga.
Svenska Lottakåren riktar sig enbart mot kvinnor då det behövs en särskild organisation som lyfter kvinnors deltagande i totalförsvaret – ett område som länge har varit mansdominerad. Fia Sundevall skriver i avhandlingen ”Det sista manliga yrkesmonopolet” att det var först 1989 som kvinnor gavs samma formella rättigheter som män att utöva militärt arbete och därmed var försvaret det sista manliga yrkesmonopolet. Rebecca Ahlner framhävde vikten av att hela befolkningen är representerade inom ett område där hela folket har en skyldighet att tillsammans vara till hjälp för samhället i ett skarpt läge.
Ord som ”plikt” och begrepp som att ”stå upp för demokratin” är inte lika bra argument för att locka ungas engagemang som det var på exempelvis 1940-talet. Istället behöver man bejaka att unga är samhällsengagerade men att de vill engagera sig för de frågor där deras engagemang ger dem någonting och där man kan utvecklas. Ahlner lyfte därmed personlig utveckling och mänskliga rättigheter som argument som i större utsträckning kan engagera fler unga idag och att frivilligheten som kraft har en viktig roll kopplat till detta. En annan viktig del är att öka förståelsen för att ungas samhällsengagemang och försvaret hänger ihop – att Sveriges försvar finns för att värna demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, samt att frivilligorganisationer kan utgöra en demokrati- och föreningsskola för unga. Samhällets krisberedskap, civilkurage och tillit till andra medborgare och till myndigheter är något som alla kan vara med och bidra till, det behöver inte vara kopplat till det militära försvaret men det är en ovärderlig del inom totalförsvaret.
Deboria Ericson Bednarz, ordförande för Lottakårens ungdomsråd, lyfte att beskrivningen av dagens unga generation i allmänhet, och ungas försvarsvilja i synnerhet, är korrekt. Hon tillhör själv generation Z och går för närvarande i gymnasiet. Deboria Ericson Bednarz uppmärksammade skolans bristande kommunikation rörande information om totalförsvaret, både i grundskolan och gymnasiet. Enligt hennes lärare finns totalförsvaret inte med som ett obligatoriskt moment i kursplanen utan kan nämnas i förbifarten för de som önskar:
”Det är oroväckande att så är fallet, framförallt när jag läser samhällslinjen på gymnasiet. Då bör det komma upp en konversation. De gånger frågan har kommit upp som ämne är de fall när jag själv har tagit upp ämnet och jag tycker inte det ska individbaserat”.
Unga har för lite kunskap om totalförsvaret och Deboria Ericson Bednarz nämnde att det inte bara gäller unga utan alla. Ett exempel är när Hesa Fredrik testas och många reagerar med irritation eller förvåning. I konversationer med andra unga om värnplikt uppger många att de inte har tid, att de missar ett år av sitt liv och att mönstringen kommer som en chock. Hon framhävde också att vi måste bli bättre på att nå de personer som inte har någon koppling till en frivilligorganisation och som inte känner någon inom Hemvärnet eller Försvarsmakten. Dessutom måste informationen spridas i skolan – att få information i gymnasiet är för sent, istället måste unga få information redan i grundskolan.
”Vi unga underskattar och ser ner på demokratin, vi förstår inte dess värde och varför det är viktigt för vårt land. Sverige har inte varit i krig på väldigt länge och det är därför vi inte riktigt förstår bilden av demokrati och varför det är så himla viktigt. Och det är något vi måste ändra på. Vi kan inte låta befolkningen tro att vi lever i frid och fröjd. Vi har konstanta hot emot vårt land, i och med cyberhot. Saker måste ändras, och det måste ändras fort”. Sa Deboria Ericson Bednarz avslutningsvis.
Med anledning av Sveriges återupptagna totalförsvarsplanering arbetar nu ett flertal aktörer, både offentliga och ideella, med att öka kunskapen och medvetenheten om totalförsvaret bland unga. Totalförsvarspusslet består däremot av många olika ben och inkluderar alla samhällsaktörer. Trots en ökad kunskap om en viss del av totalförsvaret kan begreppet fortfarande vara komplext att förstå, och det kan vara svårt att veta vilken roll man själv kan ha inom ramen för totalförsvarsplikten. Medskicken under Folk och Försvar och Svenska Lottakårens seminarium sätter fingret på vikten att kunskapsspridning kräver samarbete och koordinering. I framtiden är det därför viktigt att bilden av totalförsvaret ger en helhetsbild över varför totalförsvaret behövs och vilka aktörer som är ansvariga. Några kanske lockas av den militära delen av totalförsvaret, andra till den civila delen. Oavsett behöver vi arbeta för att öka medvetenheten om att Sveriges totalförsvar inte är ett ansvar för andra, utan ett gemensamt ansvar för oss alla – tillsammans.
Hanna Waerland-Fager
Programansvarig för unga, fred, säkerhet och försvar, Folk och Försvar