Civilplikt ska återinföras i Sverige. Det meddelade Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, i anslutning till Folk och försvars rikskonferens i Sälen i januari 2023. MSB har fått i uppdrag att genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda att civilplikten kan aktiveras inom kommunal räddningstjänst.
– Civilplikten i det gamla totalförsvaret var mycket viktig och har förutsättningar att bli av stor vikt även för ett modernt totalförsvar, säger Marika Ericson på Försvarshögskolan.
Alla i Sverige mellan 16 och 70 år har skyldighet att bidra om det skulle bli krig eller höjd beredskap, enligt lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809). Plikten att tjänstgöra inom totalförsvaret finns för att säkerställa att det finns personer som kan bidra till försvaret av Sverige och samhällets funktionalitet. Den aktiveras i sin helhet när regeringen har beslutat om höjd beredskap. Höjd beredskap är ett slags ”nödtillstånd” som innebär att totalförsvarslagar aktiveras, vilket möjliggör att Sverige bättre kan försvara sig om det är krig eller fara för krig i Sverige.
– Totalförsvarsplikten ger ett tillskott till utbildad personal inom kategorier som bedöms viktiga för att det civila försvaret ska ha förutsättningar att fungera och upprätthålla viktig service till allmänheten även under krig och höjd beredskap, säger Marika Ericson som är avdelningschef för Centrum för Operativ Juridik och Folkrätt på Försvarshögskolan.
Totalförsvarsplikten kan uppfyllas på tre olika sätt:
- Värnplikt i Försvarsmakten
- Civilplikt
- Allmän tjänsteplikt
Värnplikt är den militära tjänstgöring som sker inom Försvarsmakten. Civilplikten kan ses på liknande sätt, fast personen i stället utbildas och tjänstgör inom en civil verksamhet som behövs i krig. Det kan vara inom områden som polisverksamhet, hälso- och sjukvård, räddningstjänst eller barn- och äldreomsorg.
Vad är civilplikt?
– Civilplikten är i grunden en civil motsvarighet till värnplikt för främst tjänster inom det civila försvaret, berättar Marika Ericson.
Civilplikten är en plikt, vilket betyder att den inte är frivillig. Därför ska den bara fullgöras om det behövs för Sveriges försvarsberedskap, enligt lagar och regler. Till skillnad från allmän tjänsteplikt, som enbart gäller om det är höjd beredskap, innebär civilplikten vissa åtaganden även i fredstid. En person som identifieras som civilpliktig kan behöva göra en grundutbildning, repetitionsutbildningar och vid allvarligt militärt hot även beredskapstjänstgöring i max 180 dagar. Däremot har civilpliktiga ingen skyldighet att hjälpa till vid fredstida kriser, som exempelvis skogsbränder eller kärnkraftsolyckor.
För att bestämma vilka personer som ska omfattas av civilplikten behövs det göras urval och tester för att se till att personen är lämplig. Det kan ske genom mönstring eller någon annan form av utredning. Först efter utredning av personens hälsotillstånd och personliga förhållanden kan en person bli utvald att göra civilplikt. Detta är en trygghet både för den civilpliktiga och för organisationen där personen kan komma att ha sin plikttjänstgöring. Om man blir kallad till mönstring eller annan form av utredning har man en skyldighet att dyka upp.
Civilplikten innebär även att personen krigsplaceras, vilket betyder att hen får en utpekad plats och uppgift om det blir krig. Detta är ett sätt att planera personalförsörjningen för att säkerställa att personer inte förväntas vara på flera ställen samtidigt i ett skarpt läge. Exempelvis kan en person jobba som deltidsbrandman och också vara aktiv inom hemvärnet i Försvarsmakten. För att undvika att både räddningstjänsten och Försvarsmakten vill ha tillgång till samma person avtalas detta om på förhand, så att missförstånd undviks och hanteringen kan bli effektivare.
Även personer som inte är civilpliktiga kan krigsplaceras inom civil verksamhet. Detta är personer som omfattas av allmän tjänsteplikt, vilket enbart gäller vid höjd beredskap. Civilplikten är mer omfattande då den också innebär utbildning och eventuell beredskapstjänstgöring även när det inte är höjd beredskap. En person som enbart omfattas av allmän tjänsteplikt kan bara krigsplaceras hos den arbetsgivare där hen jobbar till vardags. Civilpliktiga kan i stället krigsplaceras även hos andra arbetsgivare, vilket gör att arbetsgivaren kan få tillgång till fler personer än de som normalt jobbar hos dem och krigsplaceringen finns kvar även om personen skulle byta jobb.
MSB får central roll för aktivering av civilplikt
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fick i januari uppgiften att förbereda för en återaktivering av civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten. Uppdraget är begränsat till just kommunal räddningstjänst, då det är tydligt att den ordinarie personalen inte skulle vara tillräcklig i händelse av krig.
– Räddningstjänsten är ett supertydligt exempel. Vi har otillräckligt med räddningspersonal. Analysen av Ukraina visar att det finns ett stort behov, det är inget att diskutera, säger Erik Lövrup Nordentjell som är ställföreträdande avdelningschef på avdelningen för rättsligt stöd på MSB.
Civilplikten är ett sätt att knyta personal till en arbetsgivare där hen inte har en anställning. Utan civilplikten är det inte möjligt att krigsplacera personer som inte redan jobbar inom den kommunala räddningstjänsten. Erik Lövrup Nordentjell uppskattar att det är cirka 2 000 personer som kommer att omfattas av den nu återaktiverade civilplikten.
– Tanken är att personer som senaste 10–12 åren utbildats till räddningspersonal, men som inte längre har anställning inom räddningstjänsten, ska identifieras. De bör få en kort utbildning på 10-14 dagar om civilplikten och krigets förutsättningar, säger Erik Lövrup Nordentjell.
Exakt hur utbildningen kommer att se ut ska MSB nu utreda. Historiskt har civilplikten inneburit en mer omfattande grundutbildning och upprepande repetitionsutbildning för att fräscha upp kunskaperna. Dagens förutsättningar är något annorlunda. Förr identifierades civilpliktiga oftast genom det mönstringsunderlag som 18-åringar i Sverige har en skyldighet att lämna. Underlaget låg till grund för vilka personer som valdes ut att tjänstgöra antingen inom det militära eller civila försvaret. Personer som valdes till civilplikt fick då en grundutbildning för att kunna utföra sin specifika uppgift.
MSB inriktar sig nu i stället på att identifiera personer som redan har en gedigen kunskap inom sitt yrkesområde och ge dem en påbyggnadsutbildning om arbete i krig. Utbildningen som MSB kommer att ta fram blir förmodligen en blandning mellan en traditionell grund- och repetitionsutbildning.
– I det här läget handlar det i första hand om att öka den generella personaltillgången, alltså antalet händer och fötter. Mer specifika krigsuppgifter får tas omhand av ordinarie personal eller utbildas i ett senare skede, förklarar Erik Lövrup Nordentjell.
MSB ska redovisa sitt uppdrag till Regeringen 1 mars 2023.
Framtiden för civilplikt
Regeringens beslut att förbereda en återaktivering av civilplikten rör i ett första skede enbart den kommunala räddningstjänsten, vilket är en begränsad och juridiskt sett relativt lätthanterad verksamhet.
– Det finns ingen privat räddningstjänstaktör, vilket gör uppdraget begränsat och lättare att genomföra. Vi skulle dock behöva titta på personalförsörjningen för det civila försvaret i ett bredare perspektiv. Juridiken är inte anpassad eller har prövats på dagens samhälle, säger Erik Lövrup Nordentjell på MSB.
Den komplicerade juridiken och att ämnet är abstrakt försvårar införandet av civilplikten. Två områden som skulle kunna nyttja civilplikten på liknande sätt som nu ska göras inom räddningstjänsten är hälso- och sjukvård eller polisverksamhet. Det finns många personer med utbildning som till vardags jobbar hos andra arbetsgivare, resonerar Erik.
Marika Ericson instämmer att det är juridiskt möjligt att aktivera civilplikten inom fler områden, men att det krävs arbete för hur ett återinförande skulle gå till. Hon menar att det krävs en omfattande process innan vi kan påbörja utbildning med civilplikt i delar av de verksamheter som historiskt har varit aktiverade. Däremot har civilplikten varit ett viktigt verktyg historiskt och hon anser att det är ett mycket bra verktyg även framöver. Hon lyfter möjligheten för unga som inte vill tjänstgöra med vapen som ett exempel. Ansvaret som plikten medför lyfter också Erik Lövrup Nordentjell.
– Det kan finnas ett ideologiskt perspektiv av plikt, känslan av tillhörighet och ansvar. Detta behöver vägas mot vad det kostar och mot den inskränkningen av frihet hos individen som det medför.
Skriven av Lotta Lundmark, programansvarig för krisberedskap och civilt försvar Folk och försvar.
Erik Lövrup Nordentjell är jurist och arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ställföreträdande avdelningschef på Avdelningen för rättsligt stöd.
Marika Ericson är juris doktor i folkrätt och arbetar på Försvarshögskolan som biträdande prefekt och avdelningschef för Centrum för Operativ Juridik och Folkrätt på institutionen för statskunskap och juridik.
