Man skulle kunna hävda att dagens pliktdebatt har tre olika dimensioner. En dimension är den ideologiska debatten där individens rättigheter och skyldigheter ställs i relation till statens intressen. En annan dimension handlar mer om önskad effekt – där yrkesarmén professionalism och tillgänglighet ställs i kontrast till värnpliktsarméns folkförankring och breda rekryteringsbas. Den tredje dimensionen handlar också om effekt, men då i förhållande till pris och vad som är mest kostnadseffektivt. Det är viktigt att alla dessa perspektiv får ta plats i den allmänna debatten, men det är även viktigt att veta vad som faktiskt är bestämt. I denna text ges förklaringar till den återinförda värnpliktens varför, när, vem och hur?
Beslutet att Sverige ska återuppta totalförsvarsplaneringen togs av regeringen 2015. Detta beslut var väntat och grundades i en rapport som på uppdrag av regeringen producerades och presenterades av försvarsberedningen 2014. Försvarsberedningen är ett forum för samtal mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Syftet med forumet är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas.
Försvarsberedningens rapport låg sedan till grund för riksdagens försvarsbeslut för inriktningsperioden 2016–2020. I rapporten framgick att den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde bedömdes vara så pass allvarlig att ett utvecklat totalförsvar ansågs nödvändigt för att säkerställa skyddet av Sverige. Detta berodde framförallt på Ryssland agerande i Ukraina – och att ryska staten genom sitt agerande visat att man återigen är beredda att använda militärt våld för att uppnå politiska mål.
Den svenska totalförsvarsplikten, eller värnplikten, har legat vilande sedan 2010. Den 2 mars 2017 beslutade Sveriges regering att återaktivera värnplikten. Detta sker eftersom riksdagen i sitt försvarsbeslut ställt nya krav på Försvarsmakten. I detta fall handlar det framförallt om att Försvarsmakten ska kunna bibehålla personal och övningsverksamhet. Det främsta skälet till att systemet nu ändras är att Försvarsmakten inte kunnat anställa tidvis tjänstgörande soldater och sjömän som planerades att utgöra en central del i försvarsmaktens insatsorganisation (tidigare krigsorganisation). Nu kan pliktlagstiftningen lösa ut – såväl att de frivilliga som kommer in också ”tvingas” fullgöra sin grundutbildning – samt att de efteråt med stöd av samma lag också ska kunna krigsplaceras och kallas in till repetitionsövning.
Återaktiveringen av värnplikten sker alltså eftersom riksdagens krav på Försvarsmaktens operativa förmåga kräver att det ska finnas en insatsorganisation som består av utbildad och tillgänglig personal – och detta kunde inte uppfyllas med det frivilliga systemet. Fördelarna med pliktsystemet är att det i första hand bidrar till att de som valt att genomföra värnplikten med stöd av plikten också fullföljer utbildningen och kan nyttjas i insatsorganisationen. Därutöver tillåter systemet att man på ett relativt enkelt sätt kan öka rekryteringsvolymerna om nya inriktningsbeslut ställer än högre krav på Försvarsmaktens förmåga. Där har vi, om än något kortfattat, en förklaring till varför vi återigen har värnplikt i Sverige. Men när kommer detta att ske och vilka kommer att beröras av värnplikten?
Värnplikten har tidigare enbart gällt för män – och kvinnor har på eget initiativ kunna ansöka. Nu när värnplikten återaktiverats har den gjorts könsneutral och i den första rekryteringsomgången berörs nästan 90 000 unga kvinnor och män födda 1999 – det vill säga individer som under 2017 fyller 18 år. De flesta av dessa ungdomar kommer att få fylla i ett så kallat beredskapsunderlag. Det är ett webbformulär som administreras av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) och i formuläret får man bland annat ange om man är intresserad av att göra militärtjänst.
Instruktioner kring hur detta praktiskt fungerar skickas hem till den berörda individen per post i början av april 2017 och om man får ett brev så är man enligt lag skyldig att svara. Om inget brev kommer hem i brevlådan så innebär det att TRM gjort bedömningen att individen i fråga, av olika anledningar, inte bör genomgå militärtjänstgöring. Detta beslut tas med hjälp av personuppgifter frånexempelvis vårdinrättningar, kommuner och Försäkringskassan.
Utifrån underlaget av de ifyllda webbformulären bedömer sedan TRM vilka ur hela gruppen som är bäst lämpade för militär grundutbildning. Cirka 13 000 kommer sedan att kallas till mönstring någon gång från och med den 1 juli 2017 till och med början av 2018. Samtidigt som värnplikten nu åter tas i bruk kan man fortfarande på eget initiativ söka till den militära grundutbildningen. TRM räknar med att cirka 8 000 av de 13 000 som ska mönstra själva aktivt ansökt. De resterande 5 000 kommer att kallas till mönstringen genom underlaget från webbformuläret. TRM anser att en av de stora fördelarna med den breda webbenkäten är att den skapar incitament för en ökad medvetenhet bland landets unga om totalförsvarets funktion och uppgift.
Enligt regeringens beslut kommer individens fria vilja väga tungt i rekryteringsprocessen. Men den som fått en kallelse till mönstring är enligt lag skyldig att inställa sig. Detta gäller även om man efter genomförd mönstring får en kallelse att inställa sig till den faktiska militär grundutbildningen. Om man blir kallad och inte inställer sig, utan att ha ett giltigt skäl, kan man åtalas och dömas till böter eller fängelse. Hur många av de cirka 13 000 mönstrande ungdomarna som senare faktiskt kommer kallas att genomföra militärtjänsten mot sin vilja beror på antalet frivilliga. Men klart är att enligt regeringsbeslutet ska minst 4 000 av de 13 000 som mönstrar genomföra värnpliktsutbildningen med start under 2018. Försvarsmakten räknar med att cirka 1 500 av dessa 4 000 kommer från webbformuläret – och att resterande 2 500 är individer som aktivt ansökt. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist kan siffran på 4 000 komma att öka succesivt med åren för att möta Försvarsmaktens behov.
Nu återstår enbart den sista frågan: hur?
Militärtjänsten kan se ut på många olika sätt. Utbildningarna varierar mellan nio och elva månader beroende på tjänstgöringsort och befattning. Den stora skillnaden nu jämfört med när pliktlagen låg vilande är att man nu (från den 1 januari 2018) utför utbildningen under plikt. Man kan helt enkelt inte bara välja att avbryta sin utbildning. På samma sätt som man enligt lag måste svara på webbenkäten och, om man blir kallad, inställa sig till mönstringen – så måste man genomföra den påbörjade utbildningen. Detta gäller även om man helt frivilligt har valt att påbörja utbildningen.
Man kan enbart avbryta sin utbildning om man har ett giltigt skäl. Det kan handla om allt ifrån att man dragit på sig en skada – till att man av psykiska skäl avskrivs från utbildningen.
Denna text har ämnat att förklara den återinförda värnpliktens varför, när, vem och hur? Mer information om befattningar och hur värnplikten kan gå till finns på Försvarsmaktens hemsida.
Dan Wennerholm
Kommunikatör
Folk och Försvar