Covid-19-pandemin har satt fokus på vårdpersonalens situation under kris. Detta är ett svar från Region Stockholms finansregionråd, Irene Svenonius (M), på den debattartikel som tidigare publicerats på Folk och Försvars hemsida. Läs även Vänsterpartiet i Region Stockholms svar på debattartikeln.
Medarbetarna är Region Stockholms viktigaste resurs. Det är dem vi har att tacka för att Stockholms sjukvård stått pall och klarat sitt uppdrag sedan pandemins början. Alla medarbetare inom vården som, med risk för eget liv och hälsa, har gjort heroiska insatser i kampen mot viruset förtjänar inte bara uppskattning utan också återhämtning och stöd.
Det gångna året har sannolikt inneburit den värsta påfrestningen för sjukvården i modern tid. Precis som medarbetarna på Södertälje sjukhus skriver, så är deras uthållighet en strategisk resurs för att klara långvarig påfrestning. Vården har stor vana av att behöva hantera tillfälliga toppar, men pandemin har visat sig vara ett maratonlopp som skapat ett stort tryck på de anställda över lång tid. Det handlar inte bara om fysisk stress och press med långa och många arbetspass, utan även om en hård psykisk belastning när oerhört många svårt sjuka ska vårdas och behandlas för en alldeles ny sjukdom där alla svar om bästa metoder inte är givna. Redan under första vågen av pandemin beslutade regionen att alla som arbetar i covidvården ska erbjudas möjlighet till samtal och psykologiskt stöd med central finansiering. Det handlar om att få möjlighet att bearbeta händelser och förebygga ohälsa.
Sverige i allmänhet, och Stockholm i synnerhet, har i en nordisk kontext drabbats oerhört hårt av pandemin. Två gånger har regionen tvingats aktivera krislägesavtalet samtidigt som antalet intensivvårdsplatser tredubblades när läget var som värst under första vågen. Sammantaget har detta inneburit närmast omänskliga krav på medarbetarna inom vården, som trots påfrestningarna har löst uppdraget med att erbjuda vård till de svårast sjuka. För detta är alla stockholmare oerhört tacksamma.
Trots att krisen ännu inte är över är det viktigt att vi som leder regionen redan nu planerar för tiden efter pandemin. Vaccineringen pågår för fullt och till sommaren är det sannolikt att smittspridningen gått ned så pass mycket att trycket på vården närmar sig normalläge. Sannolikt kommer dock konsekvenserna av pandemin att fortsätta påverka vårdens arbetsbelastning även framöver.
För att undvika att pandemin leder till sjukskrivningar och ohälsa bland medarbetarna har regionen redan vidtagit en rad åtgärder. Alla som arbetar med och kring patienter med covid-19 har tillgång till en krisstödstelefon som är öppen dygnet runt. Det har även upprättas internt psykologiskt krisstöd på bland annat Södertälje sjukhus och från regionledningens sida följs sjukfrånvaron kontinuerligt och rehabilitering och återgång till arbete stöttas. Dessutom valde Region Stockholm tidigt i år att vaccinera medarbetare i vården – det var en förutsättning för att säkra stridsvärdet och klara av att såväl möta vårdbehovet som att värna medarbetarna som upprätthåller kapaciteten i t ex akutverksamheter, intensivvård och ambulans. Det fick regionen kritik för. Men vi stod upp för prioriteringen.
Fler åtgärder kommer behövas för att värna medarbetarnas hälsa långsiktigt. Vi kunde sommaren 2020 erbjuda fyra veckors semester till de som önskade. Vi har redan gett besked om att alla medarbetare på regionens sjukhus erbjuds det även i år. Det är alltid svårt med sommarsemesterplanering i landets regioner, men kanske har det aldrig varit viktigare att garantera rätten till återhämtning.
Vi inledde redan våren 2020 en utvärdering av regionens insatser under pandemin för att dra lärdomar över hur vi bättre kan rusta oss i såväl kristid som normalläge. Det var viktigt för oss att utvärderingen inleddes direkt för att inte tappa viktiga lärdomar från de initiala faserna av pandemin.
En sak som vi redan innan sommaren 2020 fattade beslut om var att utvidga regionens lager av skyddsutrustning. Vi hade aldrig tomt på hyllorna, men ibland var det nära att ta slut innan nästa leverans hann komma. Nu har vi därför tredubblat regionens centrallager. Dock behöver Sverige som land också ta ett större grepp om hur vi säkrar materiel till vården i kristider. Det är dags att upprätta gemensamma beredskapslager där regionerna hjälps åt att se till att utrustningen alterneras för att inte bli gammal. För mig handlar det om att skapa trygghet för de anställda i vården, att vi som arbetsgivare gör precis allt för att ge dem rätt skyddsutrustning. Därför skapades Stockholm Command Center som säkrade globala inköp i ett unikt samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm i övrigt och flera företag, inte minst Scania i just Södertälje. Utan medarbetare spelar det ingen roll hur många sängar vi har.
Att Region Stockholm ska bli en mer attraktiv arbetsgivare var en högt prioriterad fråga, redan före pandemin. Det är därför glädjande att se att personalomsättningen minskat i regionen, trots pandemin och att cirka 900 fler valt att stanna under 2020 jämfört med för två år sedan. Inhyrningarna har också kunnat minskas.
För att få fler medarbetare att stanna arbetar Region Stockholm med att minska tung administration och byråkrati. Parallellt pågår även ett arbete för att åstadkomma mer decentraliserat ansvar, vilket innebär att fler beslut ska fattas av proffsen i vården och färre av politiker långt ifrån verksamheterna. Pandemin har verkligen tydliggjort vilken enorm kompetens som finns i vården. Det decentraliserade ledarskapet är något som måste värnas även efter pandemin så att alla kloka idéer från medarbetarna kommer vården och patienterna till nytta.
Framöver måste vi också bygga vidare på insatser som har fungerat väl både innan och under krisen. Att Region Stockholm ligger högst i riket vad gäller genomsnittslöner för sjuksköterskor är helt i linje med vårt prioriterade mål om att vara en attraktiv arbetsgivare och den förstaplatsen har vi som mål att behålla.
En viktig byggsten i strävan efter att säkra kompetensförsörjningen långsiktigt är att erbjuda varje medarbetare möjligheten att utvecklas, ta ökat ansvar på sin arbetsplats och göra karriär. En särskild satsning om 200 miljoner samt arbetet med kompetensstegarna är regionens huvudsakliga verktyg för att uppnå just detta.
Kompetensstegarna är väl kända runt om i landet och används ofta som inspiration eftersom medarbetarna erbjuds en tydlig karriärtrappa som främjar individuell utveckling. Att fler medarbetare väljer att stanna inom yrken med kompetensstegar ser vi som ett kvitto på att vi är på rätt väg.
Regionen kommer inte att tumma på målet om att vara en attraktiv arbetsgivare som värnar hälsan för de över 45 000 medarbetare som dagligen ser till att stockholmarna har tillgång till högklassig sjukvård och kollektivtrafik. Det målet kan bara nås om medarbetarnas hälsa och arbetsglädje tillgodoses i såväl kristider som normalläge. Därför kommer vi fortsätta arbeta för en god arbetsmiljö, skäliga löner och satsningar på personlig utveckling för de anställda.
Irene Svenonius (M)
Finansregionråd i Region Stockholm