Inför kommande totalförsvarspolitiska inriktningsperiod har Folk och Försvar erbjudit fem experter möjligheten att ge sin vinkel på de kommande förändringar som försvarsbeslutet innebär. I den här artikeln analyserar Elisabeth Braw nya typer av hot i nya domäner. Du hittar samtliga artiklar samlade här. Eventuella åsikter och slutsatser är skribentens egna.
“En omfattande satsning på civilt försvar görs nu. […] Det är den största satsningen på civilt försvar i modern tid,” sade inrikesminister Mikael Damberg när regeringen lade fram sin totalförsvarsproposition. Damberg hade rätt att vara stolt över den stora satsningen, som stärker civilförsvaret med 4,2 miljarder kronor tills 2025. Men i den nya säkerhetspolitiska verkligheten uppenbarar sig Försvarens Dilemma: eftersom angreppen är av icke-militär natur och riktade mot civilsamhället är försvararen alltid steget efter och har ingen möjlighet att veta vilket vapen angriparen kan tänkas använda. Med totalförsvarspropositionen har Sverige dock kommit längre än många andra länder.
I slutet av november blev Kinas regering arg på Australiens premiärminister, Scott Morrison, som hade föreslagit att det borde genomföras en undersökning om Covid-19:s ursprung. Men i stället för att kalla upp Australiens ambassadör till utrikesministeriet, som är gängse bruk i internationell diplomati, bestämde sig Beijing för att hämnas på Australien – och inte på Australiens regering utan på dess vinproducenter. Kina belade australiskt vin med strafftullar så massiva att de australienska vinbönderna inte längre kan sälja sitt vin på sin största exportmarknad. Det finns inget Australiens regering eller dess vinbönder kan göra, för vem skulle de vända sig till?
Sådana angrepp på sektorer – angrepp som kan drabba enskilda företag, hela sektorer eller till och med flera sektorer och vålla minst lika stor skada som ett väpnat angrepp — ingår i den nya säkerhetspolitiska verklighet Västs länder (dit också östligt belägna länder som Australien och Japan räknas). I denna verklighet ingår naturligtvis även cyberangrepp – denna månad har det uppdagats att ett antal amerikanska regeringsdepartement har fallit offer för ett mycket skickligt ryskt cyberangrepp – samt desinformation, diplomatisk utpressning mot länder och deras företag, avbrott i försörjningskedjor och andra metoder våra motståndare kan komma på att försöka skada oss med.
Försvarspropositionen, som nu har antagits av Riksdagen, täcker de områden där avbrott skulle leda till akuta problem. När regeringen presenterade propositionen talade Damberg om en ”mångfacetterad hotbild”. De 4,2 miljarderna ska användas till att stärka motståndskraften inom exempelvis hälso- och sjukvården, livsmedel, transport och cybersäkerhet. Detta är ett helt avgörande område. Samhällsviktiga funktioner kan sättas ur spel och lamslå samhället eftersom nästan varje aspekt är digitaliserad och därmed lätt att slå ut, och för att vi moderna företag och människor är så vana vid digitaliserad bekvämlighet att vi står handfallna om något inte fungerar.
När Stormen Gudrun drabbade södra Sverige var mina föräldrar och andra invånare i deras lilla på en konsert i en stad i närheten. Byborna, vana som de är att klara sig i ur och skur, hade lyssnat på väderleken och tagit med sig motorsågar för säkerhets skull. När konserten slutade hade stormen slagit till. Byborna sågade sig hem. När Norsk Hydros IT-nätverk slogs ut av ett cyberangrepp förra året lyckades företaget bara hålla igång verksamheten tack vare äldre trotjänare bland personalen som kunde sköta produktionen manuellt. Men hur många stadsbor vet vad man ska göra när en naturkatastrof inträder, och hur många företag kan fortsätta verksamheten manuellt? Förstnämnda försöker MSB redan rätta till, bland annat med sin kända broschyr Om krisen eller kriget kommer, och nu ska statens totalförsvarssatsning hjälpa näringslivet med dess del. Hälso- och sjukvården, livsmedel, transport, cybersäkerhet: det handlar om pelare i vårt samhälle. Totalförsvarsövning 2020 är en annan viktig del i satsningen. Grattis till regeringen, som tar totalförsvar på allvar.
Men som Kinas strafftullsangrepp på de australiska vinbönderna visar kan våra motståndare angripa mycket mer än den kritiska infrastrukturen. Kinesiska talesmän har redan hotfullt påpekat att svenska företag kommer att känna av följderna av svenska regeringens 5G-beslut. Om svenska industrijättar mötte samma öde som Australiens vinbönder skulle samhället förvisso inte lamslås, men på lång sikt skulle skadan vara enorm. Hur regeringen tänker skydda Sveriges exportorienterade näringsliv från sådana slag vet vi dessvärre inte. Tyvärr kan sådana angrepp ske långt innan det är dags för nästa totalförsvarsproposition.
| Elisabeth Braw, Visiting Fellow, American Enterprise Institute |  |